Debattinlägg om lärares ämnesfortbildning

I ett debattinlägg i Östgöta Correspondenten den 13 maj 2015 uppmärksammar företrädare för HLF:s Östgötakrets behovet av förbättrad ämnesfortbildning för lärare. Mycket av den fortbildning som idag erbjuds lärare har allmänpedagogisk karaktär, medan den ämnesspecifika kompetensutvecklingen på många håll är eftersatt. Detta är allvarligt då de snabbt föränderliga förutsättningarna för lärares yrkesutövning kräver ämnesfortbildning som bidrar till att upprätthålla relevanta och uppdaterade ämneskunskaper inom lärarkåren.

Debattinlägget kan läsas på Corren.se under rubriken ”Vässa fortbildningen”, och hela texten återges också nedan.

* * *

Svenska lärare är i stort behov av fortbildning! Det är en av de slutsatser som dras i OECD-rapporten om den svenska skolan som presenterades härom dagen. Inget konstigt med det: När samhället förändras, läroplaner och kursplaner förändras, och forskning vänder på perspektiven och ständigt tar fram ny kunskap, då måste naturligtvis lärare få möjlighet att utveckla sina kunskaper.

Redan idag säger avtalen att lärare ska få fortbildning varje år. Men tyvärr är denna sällan anpassad efter individens behov. Kostnaderna hålls nere genom att skolans hela personalstyrka kommenderas till en föreläsning med allmänpedagogiskt innehåll, gärna i skolans egna lokaler. Det finns skolor där det fungerar bättre. Men alldeles för sällan ges lärare möjlighet att delta i ämnesspecifik fortbildning.

Dessutom har den gamla ordningen med ämnesansvariga lärare försvagats kraftigt. Äldre lärare hävdar att det brukade vara ett hedersuppdrag att vara ämnesansvarig, att sköta om prenumeration av facktidskrifter och på andra sätt se till att kollegerna höll sig ajour med nya rön. Så ser ämnesansvaret sällan ut idag.

För att den svenska skolan ska vara en kunskapsskola krävs kunniga lärare. Därför måste också alla lärare kontinuerligt erbjudas adekvat ämnesfortbildning. Vi vill att framtidens avtal anger att lärare ska erbjudas ”ämnesrelevant fortbildning” varje år. Omfattningen måste också preciseras.

Behovet av ämnesrelevant fortbildning syns kristallklart om vi betänker att den nya läroplan som kom 2011 baseras på forskning och lyfter fram begrepp och perspektiv som för många lärare var helt nya. Som exempel kan vi ta ämnet historia, där ”historiemedvetande” och ”historiebruk” blivit centrala begrepp. Jämfört med tidigare finns en ökad betoning på källkritik. Ämnet har också fått nationella prov, vilket inte fanns tidigare. För att kunna fullgöra de nya kraven måste lärare helt enkelt få fortbildning.

Lärare behöver dagligen hantera frågor som genereras av aktuella händelser eller brister i läromedlen, som att kvinnors erfarenheter behandlas styvmoderligt i de flesta läroböcker i historia. En kunnig lärare kan hantera sådana frågor med hjälp av senare års forskning. Men det krävs då att läraren har goda och uppdaterade ämneskunskaper.

Behovet av ämnesfortbildning är stort. För att dra ett litet strå till stacken anordnar vi en fortbildningsdag för länets historielärare den 13 augusti. Men för skolans framtid är det avgörande att alla skolchefer och skolpolitiker inser betydelsen av relevant kompetensutveckling. Er attityd påverkar kvaliteten på undervisningen. Ge lärarna tid och resurser för ämnesfortbildning!

Östgötakretsen, Historielärarnas förening

David Ludvigsson

Maria Engström

Maria de Laval

Thomas Ljung

Cia Axelsson Lundvall

Göran Sparrlöf

Lars Åkerström