Samtal med historielärare på UR

Samtal med historielärareSamtal med historielärare/UR är en intressant ny serie om fyra program där UR:s mediepedagoger diskuterar frågor om historieundervisning med åtta gymnasie- och folkhögskolelärare. Syftet med serien är att ge exempel på hur historielärare faktiskt arbetar med och tänker kring angelägna teman som historiebruk, undervisning för elever med varierande förkunskaper, hur man hanterar att elever på olika program läser olika mycket historia osv. Diskussionen i programmen tar som en av sina utgångspunkter Nationen, en UR-serie som försöker belysa Sveriges historia ur nya perspektiv.

I ett mejl till Historielärarnas förening beskriver Björn Appelgren, redaktör på UR och en av programledarna, serien på följande sätt:

Programmet är medskapat av lärarna själva och ger möjlighet till reflektion kring historieämnet. Det är riktat till både befintliga lärare och till blivande historielärare, som via programmet kan få en fördjupad förståelse kring sitt blivande yrke men också hjälp med praktiska tips. Ämnesrubrikerna för de olika avsnitten är: perspektiv på historien, stoffurval, historiebruk och historisk empati.

Samtal med historielärare finns på UR:s webbplats och kommer också att släppas som fyra avsnitt i podden @UR_Pedagogerna; det första om historisk empati finns nu publicerat och övriga släpps i en takt om ett avsnitt i veckan.

Umeådisputation om historieundervisning

Fredag den 20 januari kl 10.00 disputerar Peter Norlander på sin licentiatuppsats Historieundervisning i det multimediala klassrummet: Lärares förhållningssätt till olika mediers kvaliteter och användbarhet vid Umeå universitet. Opponent är David Ludvigsson, Linköping. Disputationen äger rum i Beteendevetarhuset, sal Bt 104, och licentiatuppsatsen går att ladda ner här.

Disputation om historieundervisning 28 oktober

Den 28 oktober disputerar David Rosenlund, Malmö högskola, på avhandlingen History Education as Content, Methods or Orientation: A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made tasks and Student Strategies. Disputationen, som är öppen för allmänheten, börjar kl. 13.15 och äger rum i Orkanen, D 138. Opponent är Andreas Körber från Hamburgs universitet.

En kort, engelskspråkig sammanfattning av avhandlingen finns här.

Kommentarer om Skolinspektionens rapport Undervisningen i historia

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av historieundervisningen i grundskolans åk 7-9, publicerad som rapport Undervisningen i historia, 2015:8. 27 grundskolor har ingått i granskningen. Historielärarnas förening har tagit del av rapporten och vill till myndigheten lämna följande kommentarer.

Föreningen ser mycket positivt på att Skolinspektionen granskar historieundervisningen vid svenska skolor. Dylika granskningar kan fungera som väsentliga instrument för att utveckla undervisningen. Historielärarnas förening stödjer denna ambition.

Skolinspektionen noterar att det finns utomordentliga kvaliteter i historieundervisningen vid grundskolor runtom i Sverige. Granskningen visar att undervisningen vid alla besökta skolor innehåller rikligt med historisk referensramskunskap och att eleverna ges tillfällen att diskutera och reflektera. Det är mycket glädjande.

Bland Skolinspektionens rekommendationer betonas särskilt att skolorna behöver utveckla undervisningen som ska ge eleverna bättre förmåga att (1) kritiskt granska, tolka och värdera historiska källor, samt (2) reflektera över sin egen och andras användning av historia. Dessa förmågor ges central betydelse i kursplanen från 2011, vilket är en nyhet i jämförelse med tidigare kursplaner även om dessa förmågor i viss mån funnits med även tidigare. Vad Skolinspektionen funnit är alltså att historieundervisningen inte tillräckligt integrerat dessa nya aspekter av kursplanen. Hur stort problemet är rörande undervisning om historiska källor framstår som en aning osäkert mot bakgrund av att eleverna i nationella ämnesprovet klarat uppgifter om källhantering bra (jfr rapportens kunskapsöversikt s. 4). Vidare påpekar Skolinspektionen i rapporten att både planeringar och lärarintervjuer tyder på att historiebruk behandlas sist i årskurs 9 (s. 30). Möjligen är det så att utfallet rörande historiebruk skulle blivit annorlunda om lektioner observerats senare under läsåret. Emellertid tyder samstämmigheten i Skolinspektionens material på att här finns ett problem som måste åtgärdas. Särskilt lärarnas utsagor att de känner sig osäkra på undervisning om historiebruk talar för det.

Historielärarnas förening anser att ett grundproblem är att många lärare inte får den fortbildning inom ämnet som de behöver. Skolledningar och skolhuvudmän bortser alltför ofta från lärarnas behov av ämnesfortbildning. Detta problem är välkänt för oss. Vi har påtalat det i olika sammanhang under många år och vi arbetar kontinuerligt för att anordna ämnesfortbildning. Exempelvis ägnades föreningens årsskrift 2011 åt historiebruk, och flera av våra fortbildningsdagar de senaste åren har handlat om historiebruk, just eftersom detta skrevs fram i kursplanen 2011 och vi insett att många lärare behöver fortbildning på området. Det är med stort intresse vi noterar i Skolinspektionens rapport att många rektorer inte är insatta i kursplanen för historia (s. 29). Vi vill med kraft stödja Skolinspektionens viktiga påpekande att rektorer och huvudmän har ett särskilt ansvar för att ge lärarna relevant kompetensutveckling (s. 7). Lärarna behöver kontinuerligt få fortbildning i sina ämnen. Eftersom det uppenbarligen brister idag kan detta inte nog understrykas. Lärarnas rätt till ämnesfortbildning bör preciseras i avtal eller lagstiftning. 

Ett problem som inte berörs i rapporten är tillgången på goda läromedel. Eftersom kursplanen från 2011 lyfter fram nya förmågor jämfört med tidigare är det väsentligt att undervisningen bygger på läromedel som anpassats i dessa avseenden. Historielärarnas förening har farhågor om att en del skolor är dåligt rustade när det gäller läromedel. Det vore bra om denna aspekt kan vägas in när Skolinspektionen gör en kommande granskning. I detta sammanhang anser vi att det är bra att Skolinspektionen i rapporten hänvisar till kvalitetssäkrat material via Skolverkets bedömningsportal som en möjlighet för lärare att få tillgång till rimliga övningar och bedömningsuppgifter.

Avslutningsvis vill vi fästa uppmärksamhet vid att när den nya kursplanen antogs 2011 fanns farhågor om att det skulle bli svårt att hinna med allt som skrev in. Rapporten kan tolkas som en bekräftelse på att undervisningstiden i historia är för snålt tilltagen i förhållande till det kursplanen föreskriver. Historielärarnas förening vill därför betona att det behövs mer undervisningstid för ämnet historia.

För Historielärarnas förening,

David Ludvigsson

Ordförande