Under De Svenska Historiedagarna i Lund den 6-8 oktober arrangerade Historielärarnas förening två seminarier:
- Historieämnet på andra sidan Sundet – en jämförelse mellan dansk och svensk historieundervisning
- Källor i skolans historieundervisning: mer än bara källkritik
Det första seminariet modererades av HLF:s styrelsemedlemmar Marianne Sjöland och Axel Hultman i en välbesökt föreläsningssal på Katedralskolan i Lund. Från Danmark deltog Niels Neddebo och Mirela Redzic Petersen. Seminariet innehöll en jämförelse mellan svensk och dansk historieundervisning med fokus på kursmål (faglige mål) och centralt innehåll (kernestof).
En av de största skillnaderna är det faktum att de flesta danska gymnasieelever läser historia i tre år. Det innebär självklart att de danska eleverna har möjlighet att i högre grad än de svenska ta del av en mer omfattande stoffmängd. Det märks också vid jämförelser av styrdokumenten. Danska gymnasielever har elva mål att uppnå medan svenska elever har fem övergripande syften eller mål som gäller oavsett vilken kurs de läser. När det gäller centralt innehåll fokuseras det i Danmark i mycket större utsträckning på dansk historia och Danmark som nation i ett internationellt perspektiv. Svensk historia lyfts i gymnasieskolans styrdokument endast fram i samband med demokratiserings- och industrialiserings-processer under 1800- och 1900-talen.
En annan skillnad gäller bedömningspraktiken. I Danmark saknas specificerade betygskriterier och eleverna bedöms löpande formativt varje termin med fokus på elevernas utvecklande av historiemedvetande. Historieämnet examineras dock i form av ämnesbetyg med muntliga tentamina utifrån historiska ämnen och frågor som eleverna själva väljer i slutet av sin gymnasieutbildning. Ur historiedidaktisk synpunkt var det intressant att notera hur de olika historiedidaktiska traditionerna (Historiemedvetande, HM och Historiskt tänkande, HT) även i de danska styrdokumenten verkar existera sida vid sida men där det i Sverige finns ett fokus på HM i syftesbeskrivningen med ett HT-fokus i betygskriterierna medan det i Danmark finns ett fokus på HT i innehåll och undervisning men ett HM-fokus i bedömningen av elevernas kunskaper.
Det andra seminariet som HLF arrangerade ägde rum i en fullsatt amfiteater i Stadshallen i Lund. Styrelsemedlemmarna och tillika redaktörerna för HLF:s kommande nummer av Aktuellt om historia Hans Olofsson och Joakim Wendell avhandlade källor i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med källhantering i historieundervisningen diskuterades med utgångspunkt i frågan om varför en antologi om källor behövs. Syftet med antologin är tvådelat: 1) Ett teoretiskt inspel i debatten med problematisering av ett klassiskt källbegrepp och vikten av att i större utsträckning diskutera det funktionella källbegreppet. 2) Ett praktiskt fokus med syfte att inspirera historielärare runt om i Sverige med exempel och idéer från klassrummen.
När det gäller möjligheter och utmaningar med källanvändning i undervisningen lyfte Olofsson och Wendell källors möjlighet att låta elever sätta sig in i historiska personers erfarenhetsvärldar, tillfällen för konkreta möten med förfluten tid. Bland utmaningarna nämndes presentism men samtidigt ställdes frågan om inte själva tanken att arbeta med källor är att problematisera och arbeta just med presentism.
Slutligen presenterades under seminariet också ett antal ämnesdidaktiska begrepp som kan fungera som verktyg för att vidare diskutera och analysera historieundervisning som inbegriper källor. Begrepp som kan möjliggöra en vidare och välkommen diskussion kring källor är liten och stor kontext samt stabilisering av innehåll. Dessa beskrivs närmare i Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om historisk förståelse (länk).