Krigets konst – digital forbildningskväll på Zoom kring konst och estetiska lärprocesser i historia

En digital fortbildningskväll på Zoom med Historielärarnas förening
kring konst och estetiska lärprocesser i historia

Onsdagen den 20 mars kl. 18.00-20.00

Anmäl dig till sch@du.se senast måndag den 18/3. Begränsat antal platser. Först till kvarn…

Konsthistorien kan användas som didaktiskt verktyg i historieundervisningen, exempelvis för att belysa maktstrukturer och normer, visualisera och konkretisera människors tankevärldar, eller för att sätta in den enskilda individen i ett tidsmässigt sammanhang. Utifrån konst går det alltså att skapa en större förståelse både för det förflutna och för samtiden hos våra elever. Kom och bli inspirerad!

 Under kvällens seminarium kommer våra föredragshållare ge undervisningsexempel kring hur konstverk före och efter första världskriget kan utveckla förståelse för stämningar och känslor inför krig. Föredraget innehåller också konkreta exempel på elevers eget skapande och vilka dimensioner detta kan ge det historiska lärandet.

Se inbjudan i pdf här

Stipendium för historielärare i Göteborgs stift

Styrelsen för Sällskapet för folkundervisningens befrämjande i Göteborgs stift (www.folkbildningssallskapet.se) utlyser härmed stipendium från Bengt Holméns donationsfond.

Sällskapet vill med detta stipendium uppmärksamma lovvärda pedagogiska insatser inom ämnesområdet historia.

Stipendium är tänkt att kunna sökas både individuellt och som grupp. Stipendiesumman är fastställd till sammanlagt 20000 kronor.

Den skall användas till stipendiatens/stipendiaternas förkovran och kompetensutveckling i arbetet med att utveckla pedagogiken inom ämnet historia.

Ansökan skall vara Sällskapet för folkundervisningens befrämjande i Göteborgs stift tillhanda senast den 15 februari 2024.

Stipendiet kommer att utdelas vid Sällskapets årsmöte under våren 2024.
Bifogat återfinns ytterligare information om det stipendium som etablerats inom ramen för Sällskapets verksamhet.

Obs! Den som söker stipendiet måste undervisa i en skola som finns i Göteborgs stift.

historiestipendiet

 

Sammanfattning av fortbildningskväll om svensk historia

Den 15 november 2023 anordnade HLF en digital fortbildningskväll på temat svensk historia. Temat kan ses som en uppföljning av vårens fortbildningskväll då globalhistoriska perspektiv på historieundervisningen diskuterades. Men temat aktualiserades också av SVT:s storsatsning ”Historien om Sverige”, där två avsnitt hade släppts när fortbildningen hölls. Kvällens två inbjudna gäster föreläste inledningsvis för deltagarna. Först ut var Björn Wahren, en av producenterna bakom SVT:s satsning. Frida Starck Lindfors, som arbetar med sajten sverigeshistoria.se på Statens historiska museer (SHM), var kvällens andra talare. SHM:s satsning på en sajt för skolbruk om svensk historia, är också relativt nyskapad, och de båda inspelen passade därför båda väl med fortbildningskvällens tematik. Tanken var att den här kvällen också skulle ge deltagarna chansen att i smågrupper samtala om vilken plats svensk och skandinavisk historia får i dagens historieundervisning.

Björn Wahren beskrev framför allt de överväganden som låg bakom tv-produktionen, särskilt avseende fakta och urval för att koka ner 15 000 års historia till 10 timmar. Här betonade han att produktionsteamet hela tiden hade haft ett mycket nära samarbete med de ca 300 experterna, främst historiker och arkeologer, som kontrollerat fakta och urval i flera steg i produktionsprocessen. En viktig utgångspunkt var även en enkät om historieintresse som SVT genomförde innan produktionen började, och som bland annat indikerade att män och kvinnor intresserade sig för väldigt olika saker i historia. Enligt undersökningen är männens två främsta intresseområden militärhistoria (46 %) och politisk historia (45 %), medan kvinnor framför allt intresserar sig för berättelser om verkliga personer (63%) och känslomässigt berörande berättelser (48%). Wahren menade att detta påverkade produktionen på så sätt att de eftersträvat att komma nära människor i det förflutna och att inte göra berättandet för manligt präglat.

En särskild svårighet var enligt Wahren att få framställningen att svara mot historiska fakta. Trots det täta samarbetet med de många experterna hade uppmärksamma tittare hittat några sakfel. Wahren nämnde att man kunde höra lätet av en fasan i bakgrunden av en scen, och en sekvens var inspelad i en granskog, båda vid en tidpunkt då Skandinavien ännu saknade detta i sin flora och fauna. Hittills hade de felaktigheter som upptäckts dock varit relativt små, och inte något som stört de stora linjerna i berättelsen. Några andra viktiga avvägningar var att uppfylla det grundläggande syftet, som framför allt var att väcka intresse för Sveriges historia, samt att inte sticka ut för mycket vad gäller omstridda frågor i forskningen, utan ligga i en ”mittenfåra”, där forskarna är överens.

Serien har fått stort genomslag: enligt Wahren visar en marknadsundersökning att drygt 80% kände till programmet efter avsnitt 1, och att 7 av 10 blivit mer intresserade av Sveriges historia efter att serien börjat sändas. Wahren nämnde också att TV-serien helt ägs av SVT och därmed kommer att finnas tillgänglig under lång tid framöver.

Efter en kort frågestund tog Frida Starck Lindfors vid och berättade om tankarna bakom sverigeshistoria.se. Det övergripande syftet är att göra museers och arkivs samlingar tillgängliga som resurser för skolor. Starck Lindfors guidade deltagarna genom sidan och visade exempel på lektioner som kan användas i undervisningen. Dessa lektioner utgår från någon eller några föremål/texter/bilder i någon samling, som försetts med information och olika uppgifter som är tänkta att direkt kunna användas med elever. Det finns även lärarmaterial till lektionerna.

Större delen av de skapade lektionerna på sverigeshistoria.se riktar sig till grundskolans år 4‒9, men ett antal lektioner inriktade mot gymnasieskolan finns också ute och fler kommer att komma. Starck Lindfors betonade också att sidan möjliggör för lärare att själva botanisera bland olika museers samlingar och sätta ihop egna övningar och uppgifter om de förberedda inte passar. Redan i dag är flera av landets större museer med i satsningen. Men tanken är sajten ska växa geografiskt och att också allt fler mindre museer kan delta. Detta kan i sin tur göra det möjligt med fler lokalhistoriska anknytningar för landets historielärare. De fotograferade föremålen har också en stor bredd, från vardagsföremål som berättar om dagligt liv till sådana med betydelse för makthavare och historiska förändringar. Materialet innefattar också den glömda och gömda historien och sådana föremål som kan visa hur lokala, nationella och globala perspektiv ofta samverkar i historiska utvecklingslinjer.

Ta del av ”Historien om Sverige” på SVT Play: (länk)

Besök sverigeshistoria.se:  (länk)