Krigets konst – digital forbildningskväll på Zoom kring konst och estetiska lärprocesser i historia

En digital fortbildningskväll på Zoom med Historielärarnas förening
kring konst och estetiska lärprocesser i historia

Onsdagen den 20 mars kl. 18.00-20.00

Anmäl dig till sch@du.se senast måndag den 18/3. Begränsat antal platser. Först till kvarn…

Konsthistorien kan användas som didaktiskt verktyg i historieundervisningen, exempelvis för att belysa maktstrukturer och normer, visualisera och konkretisera människors tankevärldar, eller för att sätta in den enskilda individen i ett tidsmässigt sammanhang. Utifrån konst går det alltså att skapa en större förståelse både för det förflutna och för samtiden hos våra elever. Kom och bli inspirerad!

 Under kvällens seminarium kommer våra föredragshållare ge undervisningsexempel kring hur konstverk före och efter första världskriget kan utveckla förståelse för stämningar och känslor inför krig. Föredraget innehåller också konkreta exempel på elevers eget skapande och vilka dimensioner detta kan ge det historiska lärandet.

Se inbjudan i pdf här

Sammanfattning av fortbildningskväll om svensk historia

Den 15 november 2023 anordnade HLF en digital fortbildningskväll på temat svensk historia. Temat kan ses som en uppföljning av vårens fortbildningskväll då globalhistoriska perspektiv på historieundervisningen diskuterades. Men temat aktualiserades också av SVT:s storsatsning ”Historien om Sverige”, där två avsnitt hade släppts när fortbildningen hölls. Kvällens två inbjudna gäster föreläste inledningsvis för deltagarna. Först ut var Björn Wahren, en av producenterna bakom SVT:s satsning. Frida Starck Lindfors, som arbetar med sajten sverigeshistoria.se på Statens historiska museer (SHM), var kvällens andra talare. SHM:s satsning på en sajt för skolbruk om svensk historia, är också relativt nyskapad, och de båda inspelen passade därför båda väl med fortbildningskvällens tematik. Tanken var att den här kvällen också skulle ge deltagarna chansen att i smågrupper samtala om vilken plats svensk och skandinavisk historia får i dagens historieundervisning.

Björn Wahren beskrev framför allt de överväganden som låg bakom tv-produktionen, särskilt avseende fakta och urval för att koka ner 15 000 års historia till 10 timmar. Här betonade han att produktionsteamet hela tiden hade haft ett mycket nära samarbete med de ca 300 experterna, främst historiker och arkeologer, som kontrollerat fakta och urval i flera steg i produktionsprocessen. En viktig utgångspunkt var även en enkät om historieintresse som SVT genomförde innan produktionen började, och som bland annat indikerade att män och kvinnor intresserade sig för väldigt olika saker i historia. Enligt undersökningen är männens två främsta intresseområden militärhistoria (46 %) och politisk historia (45 %), medan kvinnor framför allt intresserar sig för berättelser om verkliga personer (63%) och känslomässigt berörande berättelser (48%). Wahren menade att detta påverkade produktionen på så sätt att de eftersträvat att komma nära människor i det förflutna och att inte göra berättandet för manligt präglat.

En särskild svårighet var enligt Wahren att få framställningen att svara mot historiska fakta. Trots det täta samarbetet med de många experterna hade uppmärksamma tittare hittat några sakfel. Wahren nämnde att man kunde höra lätet av en fasan i bakgrunden av en scen, och en sekvens var inspelad i en granskog, båda vid en tidpunkt då Skandinavien ännu saknade detta i sin flora och fauna. Hittills hade de felaktigheter som upptäckts dock varit relativt små, och inte något som stört de stora linjerna i berättelsen. Några andra viktiga avvägningar var att uppfylla det grundläggande syftet, som framför allt var att väcka intresse för Sveriges historia, samt att inte sticka ut för mycket vad gäller omstridda frågor i forskningen, utan ligga i en ”mittenfåra”, där forskarna är överens.

Serien har fått stort genomslag: enligt Wahren visar en marknadsundersökning att drygt 80% kände till programmet efter avsnitt 1, och att 7 av 10 blivit mer intresserade av Sveriges historia efter att serien börjat sändas. Wahren nämnde också att TV-serien helt ägs av SVT och därmed kommer att finnas tillgänglig under lång tid framöver.

Efter en kort frågestund tog Frida Starck Lindfors vid och berättade om tankarna bakom sverigeshistoria.se. Det övergripande syftet är att göra museers och arkivs samlingar tillgängliga som resurser för skolor. Starck Lindfors guidade deltagarna genom sidan och visade exempel på lektioner som kan användas i undervisningen. Dessa lektioner utgår från någon eller några föremål/texter/bilder i någon samling, som försetts med information och olika uppgifter som är tänkta att direkt kunna användas med elever. Det finns även lärarmaterial till lektionerna.

Större delen av de skapade lektionerna på sverigeshistoria.se riktar sig till grundskolans år 4‒9, men ett antal lektioner inriktade mot gymnasieskolan finns också ute och fler kommer att komma. Starck Lindfors betonade också att sidan möjliggör för lärare att själva botanisera bland olika museers samlingar och sätta ihop egna övningar och uppgifter om de förberedda inte passar. Redan i dag är flera av landets större museer med i satsningen. Men tanken är sajten ska växa geografiskt och att också allt fler mindre museer kan delta. Detta kan i sin tur göra det möjligt med fler lokalhistoriska anknytningar för landets historielärare. De fotograferade föremålen har också en stor bredd, från vardagsföremål som berättar om dagligt liv till sådana med betydelse för makthavare och historiska förändringar. Materialet innefattar också den glömda och gömda historien och sådana föremål som kan visa hur lokala, nationella och globala perspektiv ofta samverkar i historiska utvecklingslinjer.

Ta del av ”Historien om Sverige” på SVT Play: (länk)

Besök sverigeshistoria.se:  (länk)

Sammanfattning av HLF:s seminarier under De Svenska Historiedagarna 2023

Under De Svenska Historiedagarna i Lund  den 6-8 oktober arrangerade Historielärarnas förening två seminarier:

  1. Historieämnet på andra sidan Sundet – en jämförelse mellan dansk och svensk historieundervisning
  2. Källor i skolans historieundervisning: mer än bara källkritik

Det första seminariet modererades av HLF:s styrelsemedlemmar Marianne Sjöland och Axel Hultman i en välbesökt föreläsningssal på Katedralskolan i Lund. Från Danmark deltog Niels Neddebo och Mirela Redzic Petersen.  Seminariet innehöll en jämförelse mellan svensk och dansk historieundervisning med fokus på kursmål (faglige mål) och centralt innehåll (kernestof).

En av de största skillnaderna är det faktum att de flesta danska gymnasieelever läser historia i tre år. Det innebär självklart att de danska eleverna har möjlighet att i högre grad än de svenska ta del av en mer omfattande stoffmängd. Det märks också vid jämförelser av styrdokumenten. Danska gymnasielever har elva mål att uppnå medan svenska elever har fem övergripande syften eller mål som gäller oavsett vilken kurs de läser. När det gäller centralt innehåll fokuseras det i Danmark i mycket större utsträckning på dansk historia och Danmark som nation i ett internationellt perspektiv. Svensk historia lyfts i gymnasieskolans styrdokument endast fram i samband med demokratiserings- och industrialiserings-processer under 1800- och 1900-talen.

En annan skillnad gäller bedömningspraktiken.  I Danmark saknas specificerade betygskriterier och eleverna bedöms löpande formativt varje termin med fokus på elevernas utvecklande av historiemedvetande. Historieämnet examineras dock i form av ämnesbetyg med muntliga tentamina utifrån historiska ämnen och frågor som eleverna själva väljer i slutet av sin gymnasieutbildning. Ur historiedidaktisk synpunkt var det intressant att notera hur de olika historiedidaktiska traditionerna (Historiemedvetande, HM och Historiskt tänkande, HT) även i de danska styrdokumenten verkar existera sida vid sida men där det i Sverige finns ett fokus på HM i syftesbeskrivningen med ett HT-fokus i betygskriterierna medan det i Danmark finns ett fokus på HT i innehåll och undervisning men ett HM-fokus i bedömningen av elevernas kunskaper.

 

Det andra seminariet som HLF arrangerade ägde rum i en fullsatt amfiteater i Stadshallen i Lund. Styrelsemedlemmarna och tillika redaktörerna för HLF:s kommande nummer av Aktuellt om historia Hans Olofsson och Joakim Wendell avhandlade källor i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med källhantering i historieundervisningen diskuterades med utgångspunkt i frågan om varför en antologi om källor behövs. Syftet med antologin är tvådelat: 1) Ett teoretiskt inspel i debatten med problematisering av ett klassiskt källbegrepp och vikten av att i större utsträckning diskutera det funktionella källbegreppet. 2) Ett praktiskt fokus med syfte att inspirera historielärare runt om i Sverige med exempel och idéer från klassrummen.

När det gäller möjligheter och utmaningar med källanvändning i undervisningen lyfte Olofsson och Wendell källors möjlighet att låta elever sätta sig in i historiska personers erfarenhetsvärldar, tillfällen för konkreta möten med förfluten tid. Bland utmaningarna nämndes presentism men samtidigt ställdes frågan om inte själva tanken att arbeta med källor är att problematisera och arbeta just med presentism.

Slutligen presenterades under seminariet också ett antal ämnesdidaktiska begrepp som kan fungera som verktyg för att vidare diskutera och analysera historieundervisning som inbegriper källor. Begrepp som kan möjliggöra en vidare och välkommen diskussion kring källor är liten och stor kontext samt stabilisering av innehåll.  Dessa beskrivs närmare i Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om historisk förståelse (länk).

 

HLF Stockholm inbjuder till fortbildningskväll om historisk förståelse

I samarbete med Skolforskningsinstitutet erbjuder HLF Stockholm en fortbildningskväll för historielärare med utgångspunkt Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om historisk förståelse.

Tid: Den 7 december 2023 kl 17.30-19.30

Plats: ESS-gymnasiet, Tjurbergsgatan 23, tre trappor upp

Anmälan: OSA senast 30 november till antonio.serra@edu.stockholm.se

Läs den fullständiga inbjudan här: fortbildning historisk förståelse

Ladda ner och läs eller beställ Skolforskningsinstitutets rapport här:

https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/systematiska-forskningssammanstallningar/historisk-forstaelse/

 

 

Välkommen till digital fortbildningskväll om Sveriges historia

SVERIGES HISTORIA – MER ÄN BARA KRIG OCH KUNGLIGHETER?

Samtidigt som de globalhistoriska perspektiven uppmärksammas alltmer (bland annat i HLF:s nätverksträff förra terminen) får de nationella perspektiven allt större utrymme i historiekulturen. Museisatsningen sverigeshistoria.se och Historien om Sverige, SVT:s nya serie i 10 delar, är tydliga exempel på detta.

Men vad är det vi ser, varför är intresset för svensk historia så stort i samhället – och hur återspeglar det sig i skolan och i skolämnet historia?

Föredrag och samtal

Vid denna termins träff berättar Frida Starck Lindfors, projektledare vid Statens historiska museer/ sverigeshistoria.se, och Björn Wahren, tv-producent på SVT, om hur de ser på sina satsningar kring svensk historia.

Efter föredragen möts vi i mindre samtalsgrupper för att utbyta tankar. Vilka möjligheter och hinder ser vi i att anlägga ett nationellt perspektiv i vår undervisning? Står det i motsättning till ett globalhistoriskt perspektiv?

Tid: Onsdag den 15:e november kl. 18.00-20.00, digitalt via zoom

Träffen är gratis och vänder sig i första hand till dig som undervisar historia i grundskola, gymnasium, folkhögskola eller högskola, alla intresserade är dock varmt välkomna! Anmäl dig genom att anmäla dig https://forms.gle/c22Ttn82A5vG1tfd8  senast den 8 november. Aktuell zoomlänk kommer att mejlas ut till alla som anmält sig.

Ladda ner inbjudan i pdf-format här: Nätverksträff

 

Rapport från fortbildningskväll om källor i undervisningen

Under onsdagskvällen den 30/8 på Sveriges museum om Förintelsen föreläste Keith Barton, en av världens ledande historiedidaktiker, om användandet av primärkällor i historieundervisning.

Barton lyfte fram fyra syften med att jobba med primärkällor i klassrummet. Tre goda och som Barton själv uttryckte det: ”En riktigt dålig anledning.”

Att använda primärkällor in undervisningen kan enligt Barton:

  1. Utveckla och skapa intresse. Källmaterialet måste vara noga utvalt för att skapa intresse hos just ungdomar så läraren bör fundera noggrant vilka primärkällor som visas i klassrummet. En samtida historisk bild eller ett fotografi kan i inledningen av en lektion eller ett moment sätta ramen för innehållet samtidigt som det skapar frågor och funderingar
  2. Illustrera förfluten tid. Källmaterialet är ett sätt att visa elever hur saker och ting ”faktiskt såg ut”, vad folk sade eller skrev på just den tiden.
  3. Ge bevis för och belägga svar på historiska frågor. Här poängterade Barton vikten av att eleverna använder källor i stället för att läsa källor. Detta syfte är viktigt för att öka elevernas förståelse för vad historiska källor är och deras roll i skapandet av historisk kunskap. Användandet av primärkällor i syfte att öka elevernas förståelse för hur källmaterial är bevis och belägg för historiska påståenden måste kombineras med deliberativa samtal där källmaterial diskuteras utifrån öppna frågor.

Sedan hade vi då den där riktigt dåliga anledningen till att använda primärkällor i undervisningen:

  1. Analysera källor just för att de är historiska källor. Enligt Barton fyller inte analyserandet av primärkällor utifrån källkritiska kriterier någon funktion. Att låta eleverna svara på frågor om vad det är för typ av källa, om den är den tendentiös eller äkta utvecklar inte elevers historiska tänkande utan bidrar snarare till att eleverna tappar intresset för historia. Barton betonade att historiskt tänkande börjar med frågor, inte källor

Ett annat av kvällens huvudsakliga teman var frågan om historieundervisningens möjligheter att förmedla hopp. Här betonade Barton att historieundervisningen ofta tar upp negativa händelser som krig och katastrofer, och tryckte på vikten av att också plocka fram och visa på positiva alternativa samhälleliga företeelser i det förflutna som skapar hopp inför framtiden. Här exemplifierade Barton med queera communitys i Harlem, New York under 1920- och 30-talen och kooperativa japanska föreningar efter andra världskriget. I båda fallen handlade det om historiska exempel på att människor har kunnat ta egna initiativ för att förbättra sina livsvillkor.

Kvällen avrundades med en guidad visning av den utställning som Sveriges museum om Förintelsen för närvarande har i sina provisoriska lokaler på Torsgatan i Stockholm.  I utställningen presenteras sju levnadsöden – människor som hade det gemensamt att de överlevde Förintelsen och tog sig till Sverige. En väsentlig del av utställningen består av föremål – exempelvis en resväska, J-pass, brev, fångkläder – med anknytning till dessa sju människors berättelser.

Sammanfattningsvis blev kvällen ett utmärkt tillfälle för historielärare att diskutera historieämnets grund på vilken all historisk kunskap grundas – källorna och dess möjligheter och begränsningar i historieundervisningen.

  • Här finns en artikel av Barton där han summerar sina tankar om de fyra olika sätten att använda primärkällor.
  • Här finns en länk till utställningen Sju liv på Sveriges museum om Förintelsen.

Tips: en kväll om historiebruk

Föreläsning och workshop om historiebruk

SO-didaktik i centrum ordnar en fortbildning om hur man kan undervisa om historiebruk på högstadiet och gymnasiet. Den ges vid två tillfällen, 18/9 (FULLTECKNAT) och 19/9 (här finns lediga platser).

Professor Gabriel Reich från Virginia Commonwealth University, Richmond, USA är på besök i Sverige. Han kommer till oss och berättar om hur minnet av amerikanska inbördeskriget brukas i den samtida historiekulturen i USA.

Maria Johansson, Globala gymnasiet och Kenneth Nordgren, Karlstads universitet kommer att:

●  presentera undervisnings- och analysmodeller som stöd för lärare och elever i undervisning om historiebruk

●  delge några resultat från forskning om att undervisa om historiebruk

●  hålla i en workshop för att pröva undervisningsupplägg om historiebruk

Plats: Globala gymnasiet, Stockholm
Datum: 18/9 (FULLTECKNAT) och 19/9 Tid: 16-19
Mat: Vi bjuder på matig macka

Anmälan till: so-didaktik@globala.se senast fredagen 8/9. OBS att det endast finns platser till den 19/9.

Se hela inbjudan här:  En kväll om historiebruk 19_9

HLF i Stockholm inbjuder till fortbildningskväll för historielärare 30/8

Vad ska vi med primärkällor till i undervisningen? Vad är Sveriges museum om Förintelsen?

HLF i Stockholm inbjuder till fortbildningskväll för historielärare onsdagen 30/8, start 17.00

Lyssna på professor Keith Barton, Indiana University, en världsledande historiedidaktiker. Upptäck det nyöppnade Sveriges museum om Förintelsen. Vad kan vara en bättre start på läsåret för en historielärare i Stockholm? Ta med dina kolleger i ämneslaget och kom till museet. OBS begränsat antal platser, först till kvarn…

Obs! Träffen är för närvarande fullbokad. Du som är intresserad kan ställa dig i kö genom anmälan, plats ges om redan tidigare anmälda avbokar. Vi hoppas kunna erbjuda en ny träff senare i höst.

Plats: Sveriges museum om Förintelsen, Torsgatan 19. T-bana S:t Eriksplan. Hitta hit.

Se hela programmet här

Anmäl dig på mejl till hans.olofsson@kau.se – så snart som möjligt (max 45 deltagare)!