Historielärarmingel i Stockholm

Inspirerade av vår nystartade krets i Västerås/Eskilstuna arrangerar HLF:Stockholm för första gången ett historielärarmingel.

 Kom till Café Dello Sport och träffa andra historielärare – njut av valfri dryck och/eller mat ur deras meny (självkostnadspris) – prata och utbytt tankar och idéer med andra historielärare i en trevlig och avslappnad miljö.

Datum: 2025 01 30                     Tid: kl. 17.30-20.00

O S A: Ingen anmälan behövs!

Café Dello Sport ligger på Pålsundsgatan 8, i hörnet Högalidsgatan, vid Högalidsparken på Södermalm. Närmaste tunnelbanestation är Hornstull. Buss 54, 74 och 77 stannar på hållplats. Högalidsgatan, buss 4 vid Hornstull

Välkomna till en digital fortbildning om historisk förståelse

Skånekretsen i Historielärarnas förening bjuder in till ett kostnadsfritt digitalt fortbildningstillfälle om historisk förståelse i historieundervisningen med Alf Sjöblom torsdagen 21 november 2024.

Alf Sjöblom är fil. dr i historia och verksam som forskare vid Skolforskningsinstitutet. Alf Sjöblom var projektledare för forskningssammanställningen Historisk förståelse – undervisning i historia på högstadiet och i gymnasieskolan som publicerades 2023. Från Skolforskningsinstitutets hemsida går det ladda ner sammanställningen. Därifrån kan den också beställas kostnadsfritt. https://skolforskningsportalen.se/forskning/historisk-forstaelse/

Ur förordet ”En kvalitativ förståelse av historiska händelser och förändringsprocesser har en central position i svenska styrdokument och utgör en nyckelförmåga som eleverna behöver utveckla för att nå upp till historieämnets målsättningar.”

Vi hoppas att föreläsningen ska inspirera till kollegiala samtal om vilka aspekter i undervisningen som behövs för att elever ska utveckla en historisk förståelse.

Varmt välkomna!

PRAKTISK INFORMATION OCH PROGRAM:

Datum och tid: torsdagen 21 november 2024, kl. 15.30 – 17.00

Anmälan: på länken: https://tinyurl.se/am9

senast torsdagen 14 november 2024 genom att ange namn och skola. Först till kvarn, gäller, max 50 platser.

Plats: Zoom. Länk skickas med bekräftelsen vid anmälan.

Frågor? Kontakta jan.vandersalm@edu.lomma.se eller axel.hultman@helsingborg.se

Se hela programmet här: Program

Fortbildningskväll om nationella minoriteter

HLF Stockholm inbjuder till en fortbildningskväll om nationella minoriteter i Sverige, i samarbete med Forum för levande historia (FLH).

Datum:  2024 11 21          Tid: kl 17.00-19.30       Plats: FLH – Stora Nygatan 10-12

O S A: Anmälan sker via FLH:s hemsida – se länk:   

https://www.levandehistoria.se/lararkvall-om-nationella-minoriteter

Sista anmälningsdag för reserverade HLF-platser är 1 november. Antalet platser är begränsat så tveka inte.

Se hela programmet här

HLF Skåne inbjuder till fortbildning om AI i historieundervisningen

Skånekretsen i Historielärarnas förening bjuder in historielärare till ett kostnadsfritt digitalt fortbildningstillfälle om AI i historieundervisningen med Jonathan Wedman torsdagen 26 september 2024.

Datum och tid: torsdagen 26 september 2024, kl. 16 – 17.30

Anmälan: på länken  https://forms.gle/tsTm55spMtyfVd9M8

 senast måndagen 16/9 2024 genom att ange namn och skola. Först till kvarn, gäller, max 50 platser.

Plats: Zoom. Länk skickas med bekräftelsen vid anmälan.

Frågor? Kontakta jan.vandersalm@edu.lomma.se eller axel.hultman@helsingborg.se

Läs hela programmet här: (pdf)

HLF Stockholm inbjuder till fortbildningskväll den 18/9

Välkommen till en ny termin med fortbildningar arrangerade av Historielärarnas förening: Stockholm.

Vi börjar det hela den 18 sep – se inbjudan här: Inbjudan till fortbildning 2024 09 18 – Källor i historeiundervisning! Anmäl er innan 11 sep för att säkra plats!

(Nästa kommer ske 21 november – boka datumet redan nu!).

Har ni inte sett alla info och gjort det förmånliga valet att ta skolmedlemskap, samt lyssnat på historielärarpodden, så se gärna mer på:

Medlemskap (historielararna.se)

Historielärarpodden (historielararna.se)

Skånekretsens fortbildning i Helsingborg och Helsingör

Skånekretsen i Historielärarnas förening genomförde en uppskattad heldags fortbildning i Helsingborg och Helsingör 8 augusti med särskilt fokus på judarnas flykt över Öresund för ca 45 historielärare. På Dunkers Kulturhus föreläste Henrik Rosengren på temat Tonsättaren Herman Koppel som biografiskt prisma för dansk-judisk flykt och Förintelsens minne. Projektforskaren och styrelsemedlemmen Marianne Sjöland föreläste om förintelsen i elevers kunskaps- och föreställningsvärldar. Författaren Conny Palmqvist föreläste om Sundets Röda nejlikor. Hur svensk polis och Helsingörs syklubb räddade danska flyktingar under andra världskriget. Lunchen intogs på färja mellan Helsingborg – Helsingör.

Eftermiddagen tillbringades i Helsingör dels genom en stadsvandring, Helsingör under andra världskriget ledd av styrelsemedlemmen Axel Hultman och dels genom guidad visning på Vaerftsmuseet.

 

 

 

 

Rapport från fortbildningskväll om källor i undervisningen

Under onsdagskvällen den 30/8 på Sveriges museum om Förintelsen föreläste Keith Barton, en av världens ledande historiedidaktiker, om användandet av primärkällor i historieundervisning.

Barton lyfte fram fyra syften med att jobba med primärkällor i klassrummet. Tre goda och som Barton själv uttryckte det: ”En riktigt dålig anledning.”

Att använda primärkällor in undervisningen kan enligt Barton:

  1. Utveckla och skapa intresse. Källmaterialet måste vara noga utvalt för att skapa intresse hos just ungdomar så läraren bör fundera noggrant vilka primärkällor som visas i klassrummet. En samtida historisk bild eller ett fotografi kan i inledningen av en lektion eller ett moment sätta ramen för innehållet samtidigt som det skapar frågor och funderingar
  2. Illustrera förfluten tid. Källmaterialet är ett sätt att visa elever hur saker och ting ”faktiskt såg ut”, vad folk sade eller skrev på just den tiden.
  3. Ge bevis för och belägga svar på historiska frågor. Här poängterade Barton vikten av att eleverna använder källor i stället för att läsa källor. Detta syfte är viktigt för att öka elevernas förståelse för vad historiska källor är och deras roll i skapandet av historisk kunskap. Användandet av primärkällor i syfte att öka elevernas förståelse för hur källmaterial är bevis och belägg för historiska påståenden måste kombineras med deliberativa samtal där källmaterial diskuteras utifrån öppna frågor.

Sedan hade vi då den där riktigt dåliga anledningen till att använda primärkällor i undervisningen:

  1. Analysera källor just för att de är historiska källor. Enligt Barton fyller inte analyserandet av primärkällor utifrån källkritiska kriterier någon funktion. Att låta eleverna svara på frågor om vad det är för typ av källa, om den är den tendentiös eller äkta utvecklar inte elevers historiska tänkande utan bidrar snarare till att eleverna tappar intresset för historia. Barton betonade att historiskt tänkande börjar med frågor, inte källor

Ett annat av kvällens huvudsakliga teman var frågan om historieundervisningens möjligheter att förmedla hopp. Här betonade Barton att historieundervisningen ofta tar upp negativa händelser som krig och katastrofer, och tryckte på vikten av att också plocka fram och visa på positiva alternativa samhälleliga företeelser i det förflutna som skapar hopp inför framtiden. Här exemplifierade Barton med queera communitys i Harlem, New York under 1920- och 30-talen och kooperativa japanska föreningar efter andra världskriget. I båda fallen handlade det om historiska exempel på att människor har kunnat ta egna initiativ för att förbättra sina livsvillkor.

Kvällen avrundades med en guidad visning av den utställning som Sveriges museum om Förintelsen för närvarande har i sina provisoriska lokaler på Torsgatan i Stockholm.  I utställningen presenteras sju levnadsöden – människor som hade det gemensamt att de överlevde Förintelsen och tog sig till Sverige. En väsentlig del av utställningen består av föremål – exempelvis en resväska, J-pass, brev, fångkläder – med anknytning till dessa sju människors berättelser.

Sammanfattningsvis blev kvällen ett utmärkt tillfälle för historielärare att diskutera historieämnets grund på vilken all historisk kunskap grundas – källorna och dess möjligheter och begränsningar i historieundervisningen.

  • Här finns en artikel av Barton där han summerar sina tankar om de fyra olika sätten att använda primärkällor.
  • Här finns en länk till utställningen Sju liv på Sveriges museum om Förintelsen.