Den 15 november 2023 anordnade HLF en digital fortbildningskväll på temat svensk historia. Temat kan ses som en uppföljning av vårens fortbildningskväll då globalhistoriska perspektiv på historieundervisningen diskuterades. Men temat aktualiserades också av SVT:s storsatsning ”Historien om Sverige”, där två avsnitt hade släppts när fortbildningen hölls. Kvällens två inbjudna gäster föreläste inledningsvis för deltagarna. Först ut var Björn Wahren, en av producenterna bakom SVT:s satsning. Frida Starck Lindfors, som arbetar med sajten sverigeshistoria.se på Statens historiska museer (SHM), var kvällens andra talare. SHM:s satsning på en sajt för skolbruk om svensk historia, är också relativt nyskapad, och de båda inspelen passade därför båda väl med fortbildningskvällens tematik. Tanken var att den här kvällen också skulle ge deltagarna chansen att i smågrupper samtala om vilken plats svensk och skandinavisk historia får i dagens historieundervisning.

Björn Wahren beskrev framför allt de överväganden som låg bakom tv-produktionen, särskilt avseende fakta och urval för att koka ner 15 000 års historia till 10 timmar. Här betonade han att produktionsteamet hela tiden hade haft ett mycket nära samarbete med de ca 300 experterna, främst historiker och arkeologer, som kontrollerat fakta och urval i flera steg i produktionsprocessen. En viktig utgångspunkt var även en enkät om historieintresse som SVT genomförde innan produktionen började, och som bland annat indikerade att män och kvinnor intresserade sig för väldigt olika saker i historia. Enligt undersökningen är männens två främsta intresseområden militärhistoria (46 %) och politisk historia (45 %), medan kvinnor framför allt intresserar sig för berättelser om verkliga personer (63%) och känslomässigt berörande berättelser (48%). Wahren menade att detta påverkade produktionen på så sätt att de eftersträvat att komma nära människor i det förflutna och att inte göra berättandet för manligt präglat.

En särskild svårighet var enligt Wahren att få framställningen att svara mot historiska fakta. Trots det täta samarbetet med de många experterna hade uppmärksamma tittare hittat några sakfel. Wahren nämnde att man kunde höra lätet av en fasan i bakgrunden av en scen, och en sekvens var inspelad i en granskog, båda vid en tidpunkt då Skandinavien ännu saknade detta i sin flora och fauna. Hittills hade de felaktigheter som upptäckts dock varit relativt små, och inte något som stört de stora linjerna i berättelsen. Några andra viktiga avvägningar var att uppfylla det grundläggande syftet, som framför allt var att väcka intresse för Sveriges historia, samt att inte sticka ut för mycket vad gäller omstridda frågor i forskningen, utan ligga i en ”mittenfåra”, där forskarna är överens.

Serien har fått stort genomslag: enligt Wahren visar en marknadsundersökning att drygt 80% kände till programmet efter avsnitt 1, och att 7 av 10 blivit mer intresserade av Sveriges historia efter att serien börjat sändas. Wahren nämnde också att TV-serien helt ägs av SVT och därmed kommer att finnas tillgänglig under lång tid framöver.

Efter en kort frågestund tog Frida Starck Lindfors vid och berättade om tankarna bakom sverigeshistoria.se. Det övergripande syftet är att göra museers och arkivs samlingar tillgängliga som resurser för skolor. Starck Lindfors guidade deltagarna genom sidan och visade exempel på lektioner som kan användas i undervisningen. Dessa lektioner utgår från någon eller några föremål/texter/bilder i någon samling, som försetts med information och olika uppgifter som är tänkta att direkt kunna användas med elever. Det finns även lärarmaterial till lektionerna.

Större delen av de skapade lektionerna på sverigeshistoria.se riktar sig till grundskolans år 4‒9, men ett antal lektioner inriktade mot gymnasieskolan finns också ute och fler kommer att komma. Starck Lindfors betonade också att sidan möjliggör för lärare att själva botanisera bland olika museers samlingar och sätta ihop egna övningar och uppgifter om de förberedda inte passar. Redan i dag är flera av landets större museer med i satsningen. Men tanken är sajten ska växa geografiskt och att också allt fler mindre museer kan delta. Detta kan i sin tur göra det möjligt med fler lokalhistoriska anknytningar för landets historielärare. De fotograferade föremålen har också en stor bredd, från vardagsföremål som berättar om dagligt liv till sådana med betydelse för makthavare och historiska förändringar. Materialet innefattar också den glömda och gömda historien och sådana föremål som kan visa hur lokala, nationella och globala perspektiv ofta samverkar i historiska utvecklingslinjer.

Ta del av ”Historien om Sverige” på SVT Play: (länk)

Besök sverigeshistoria.se:  (länk)

Under De Svenska Historiedagarna i Lund  den 6-8 oktober arrangerade Historielärarnas förening två seminarier:

1. Historieämnet på andra sidan Sundet – en jämförelse mellan dansk och svensk historieundervisning
2. Källor i skolans historieundervisning: mer än bara källkritik

Det första seminariet modererades av HLF:s styrelsemedlemmar Marianne Sjöland och Axel Hultman i en välbesökt föreläsningssal på Katedralskolan i Lund. Från Danmark deltog Niels Neddebo och Mirela Redzic Petersen.  Seminariet innehöll en jämförelse mellan svensk och dansk historieundervisning med fokus på kursmål (faglige mål) och centralt innehåll (kernestof).

En av de största skillnaderna är det faktum att de flesta danska gymnasieelever läser historia i tre år. Det innebär självklart att de danska eleverna har möjlighet att i högre grad än de svenska ta del av en mer omfattande stoffmängd. Det märks också vid jämförelser av styrdokumenten. Danska gymnasielever har elva mål att uppnå medan svenska elever har fem övergripande syften eller mål som gäller oavsett vilken kurs de läser. När det gäller centralt innehåll fokuseras det i Danmark i mycket större utsträckning på dansk historia och Danmark som nation i ett internationellt perspektiv. Svensk historia lyfts i gymnasieskolans styrdokument endast fram i samband med demokratiserings- och industrialiserings-processer under 1800- och 1900-talen.

En annan skillnad gäller bedömningspraktiken.  I Danmark saknas specificerade betygskriterier och eleverna bedöms löpande formativt varje termin med fokus på elevernas utvecklande av historiemedvetande. Historieämnet examineras dock i form av ämnesbetyg med muntliga tentamina utifrån historiska ämnen och frågor som eleverna själva väljer i slutet av sin gymnasieutbildning. Ur historiedidaktisk synpunkt var det intressant att notera hur de olika historiedidaktiska traditionerna (Historiemedvetande, HM och Historiskt tänkande, HT) även i de danska styrdokumenten verkar existera sida vid sida men där det i Sverige finns ett fokus på HM i syftesbeskrivningen med ett HT-fokus i betygskriterierna medan det i Danmark finns ett fokus på HT i innehåll och undervisning men ett HM-fokus i bedömningen av elevernas kunskaper.

Det andra seminariet som HLF arrangerade ägde rum i en fullsatt amfiteater i Stadshallen i Lund. Styrelsemedlemmarna och tillika redaktörerna för HLF:s kommande nummer av Aktuellt om historia Hans Olofsson och Joakim Wendell avhandlade källor i historieundervisningen. Möjligheter och utmaningar med källhantering i historieundervisningen diskuterades med utgångspunkt i frågan om varför en antologi om källor behövs. Syftet med antologin är tvådelat: 1) Ett teoretiskt inspel i debatten med problematisering av ett klassiskt källbegrepp och vikten av att i större utsträckning diskutera det funktionella källbegreppet. 2) Ett praktiskt fokus med syfte att inspirera historielärare runt om i Sverige med exempel och idéer från klassrummen.

När det gäller möjligheter och utmaningar med källanvändning i undervisningen lyfte Olofsson och Wendell källors möjlighet att låta elever sätta sig in i historiska personers erfarenhetsvärldar, tillfällen för konkreta möten med förfluten tid. Bland utmaningarna nämndes presentism men samtidigt ställdes frågan om inte själva tanken att arbeta med källor är att problematisera och arbeta just med presentism.

Slutligen presenterades under seminariet också ett antal ämnesdidaktiska begrepp som kan fungera som verktyg för att vidare diskutera och analysera historieundervisning som inbegriper källor. Begrepp som kan möjliggöra en vidare och välkommen diskussion kring källor är liten och stor kontext samt stabilisering av innehåll.  Dessa beskrivs närmare i Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om historisk förståelse (länk).