Flera evenemang för historielärare i Stockholm v. 38

Som vi tidigare meddelat arrangerar HLF en fortbildningskväll om källor i historieundervisningen onsdagen den 18/9. Missa inte detta tillfälle till inspirerande workshop tillsammans med historielärarkollger! Mer info om detta arrangemang hittar du här.

 

Dagen därpå, torsdagen den 19/9, finns två olika evenemang på temat Förintelsen. Den ena är ett seminarium med rubriken Förintelsen i Ungern 1944-1945. Se mer om detta här.  Samma kväll arrangerar Sveriges historia om Förintelsen en lärarkväll med filmvisning, se mer om detta här.

 

HLF Stockholm inbjuder till fortbildningskväll den 18/9

Välkommen till en ny termin med fortbildningar arrangerade av Historielärarnas förening: Stockholm.

Vi börjar det hela den 18 sep – se inbjudan här: Inbjudan till fortbildning 2024 09 18 – Källor i historeiundervisning! Anmäl er innan 11 sep för att säkra plats!

(Nästa kommer ske 21 november – boka datumet redan nu!).

Har ni inte sett alla info och gjort det förmånliga valet att ta skolmedlemskap, samt lyssnat på historielärarpodden, så se gärna mer på:

Medlemskap (historielararna.se)

Historielärarpodden (historielararna.se)

Skånekretsens fortbildning i Helsingborg och Helsingör

Skånekretsen i Historielärarnas förening genomförde en uppskattad heldags fortbildning i Helsingborg och Helsingör 8 augusti med särskilt fokus på judarnas flykt över Öresund för ca 45 historielärare. På Dunkers Kulturhus föreläste Henrik Rosengren på temat Tonsättaren Herman Koppel som biografiskt prisma för dansk-judisk flykt och Förintelsens minne. Projektforskaren och styrelsemedlemmen Marianne Sjöland föreläste om förintelsen i elevers kunskaps- och föreställningsvärldar. Författaren Conny Palmqvist föreläste om Sundets Röda nejlikor. Hur svensk polis och Helsingörs syklubb räddade danska flyktingar under andra världskriget. Lunchen intogs på färja mellan Helsingborg – Helsingör.

Eftermiddagen tillbringades i Helsingör dels genom en stadsvandring, Helsingör under andra världskriget ledd av styrelsemedlemmen Axel Hultman och dels genom guidad visning på Vaerftsmuseet.

 

 

 

 

HLF-resa till Oslo vecka 44 – intresseanmälan

I samarbete med HLF men i regi av Voksenåsens Kulturcenter erbjuds nu möjlighet att delta i en hågkomstresa till norska minnesplatser för nazismens offer 28-30 okt 2024.

Lär mer om vad som hände i vårt grannland Norge under andra världskriget. Lär om ockupationen och vägen till Förintelsen för de norska judarna, samt om den norsk-svenska relationen under den tiden.

Ett annat intressant tema är den norska motståndsrörelsens roll och hur denna har diskuterats bland historiker och författare under senare år i Norge.

Terrordåden den 22 juli 2011 som ett exempel på ett mer nutida hot mot demokratin och hur detta har påverkat Norge lyfts även fram under resan.

Inte minst ges tillfälle att möta och diskutera historia och historiedidaktik med andra historielärare från Norge och Sverige

Under kursen besöker vi minnesplatser och museer med anknytning till andra världskriget samt terrordåden den 22 juli. Du kommer att bo och ha seminarier på Voksenåsen, som är Norges nationalgåva till Sverige som tack för hjälpen under kriget. Voksenåsen ligger i naturen, på toppen av Oslo och med panoramautsikt över staden.

Voksenåsen kultursenter genomför studie- och skolresor till norska minnesplatser för nazismens offer.

 Historisk bakgrund

Den 26 november 1942 deporterades 529 norska judar – män, kvinnor och barn – direkt från Oslos hamn till gaskamrarna i Auschwitz. Senare samma vinter tvångssändes ytterligare människor till tyskockuperade läger och totalt deporterades en tredjedel eller 776 norska judar. Endast 38 överlevde.

Nästan alla som överlevde gjorde det genom att fly över gränsen till Sverige. Den 3 december 1942 vände sig Sverige till Nazityskland med erbjudandet att ta emot de norska judar som gömde sig och ge dem en fristad. Svaret var nej.

Detta kan beskrivas som vändpunkten för Sverige under andra världskriget, och röstades fram som den mest betydande händelsen i media 1942. Men den här delen av historien är nästintill okänd i Sverige.

 

Kostnader

5000-6000 nok/person beroende på hur många som anmäler sig. Kurs, boende (2 nätter) i dubbelrum med måltider och inträden på museer samt resor under kursen ingår i priset. Deltagare bokar och bekostar själv resan till och från Oslo. Enkelrum kan fås mot tillägg.

Skicka en intresseanmälan senast 15/5

Anmälan är inte bindande, utan vi vill undersöka intresset för att kunna gå vidare i det förberedande arbetet med denna resa. Minsta deltagarantalet är satt till 15 personer för att resan ska bli av. Anmäl ditt intresse till Historielärarnas Förening mejladress: sch@du.se

Efter att sista datum för intresseanmälan passerat kommer Voksenåsen att kontakta intressenter med ett fastslaget program och möjlighet att göra en bindande anmälan.  

Vid frågor gällande Voksenåsen och resans innehåll, tveka inte att kontakta:

henriette@voksenaasen.no

 

Se det preliminära programmet här

Krigets konst – digital forbildningskväll på Zoom kring konst och estetiska lärprocesser i historia

En digital fortbildningskväll på Zoom med Historielärarnas förening
kring konst och estetiska lärprocesser i historia

Onsdagen den 20 mars kl. 18.00-20.00

Anmäl dig till sch@du.se senast måndag den 18/3. Begränsat antal platser. Först till kvarn…

Konsthistorien kan användas som didaktiskt verktyg i historieundervisningen, exempelvis för att belysa maktstrukturer och normer, visualisera och konkretisera människors tankevärldar, eller för att sätta in den enskilda individen i ett tidsmässigt sammanhang. Utifrån konst går det alltså att skapa en större förståelse både för det förflutna och för samtiden hos våra elever. Kom och bli inspirerad!

 Under kvällens seminarium kommer våra föredragshållare ge undervisningsexempel kring hur konstverk före och efter första världskriget kan utveckla förståelse för stämningar och känslor inför krig. Föredraget innehåller också konkreta exempel på elevers eget skapande och vilka dimensioner detta kan ge det historiska lärandet.

Se inbjudan i pdf här

Sammanfattning av fortbildningskväll om svensk historia

Den 15 november 2023 anordnade HLF en digital fortbildningskväll på temat svensk historia. Temat kan ses som en uppföljning av vårens fortbildningskväll då globalhistoriska perspektiv på historieundervisningen diskuterades. Men temat aktualiserades också av SVT:s storsatsning ”Historien om Sverige”, där två avsnitt hade släppts när fortbildningen hölls. Kvällens två inbjudna gäster föreläste inledningsvis för deltagarna. Först ut var Björn Wahren, en av producenterna bakom SVT:s satsning. Frida Starck Lindfors, som arbetar med sajten sverigeshistoria.se på Statens historiska museer (SHM), var kvällens andra talare. SHM:s satsning på en sajt för skolbruk om svensk historia, är också relativt nyskapad, och de båda inspelen passade därför båda väl med fortbildningskvällens tematik. Tanken var att den här kvällen också skulle ge deltagarna chansen att i smågrupper samtala om vilken plats svensk och skandinavisk historia får i dagens historieundervisning.

Björn Wahren beskrev framför allt de överväganden som låg bakom tv-produktionen, särskilt avseende fakta och urval för att koka ner 15 000 års historia till 10 timmar. Här betonade han att produktionsteamet hela tiden hade haft ett mycket nära samarbete med de ca 300 experterna, främst historiker och arkeologer, som kontrollerat fakta och urval i flera steg i produktionsprocessen. En viktig utgångspunkt var även en enkät om historieintresse som SVT genomförde innan produktionen började, och som bland annat indikerade att män och kvinnor intresserade sig för väldigt olika saker i historia. Enligt undersökningen är männens två främsta intresseområden militärhistoria (46 %) och politisk historia (45 %), medan kvinnor framför allt intresserar sig för berättelser om verkliga personer (63%) och känslomässigt berörande berättelser (48%). Wahren menade att detta påverkade produktionen på så sätt att de eftersträvat att komma nära människor i det förflutna och att inte göra berättandet för manligt präglat.

En särskild svårighet var enligt Wahren att få framställningen att svara mot historiska fakta. Trots det täta samarbetet med de många experterna hade uppmärksamma tittare hittat några sakfel. Wahren nämnde att man kunde höra lätet av en fasan i bakgrunden av en scen, och en sekvens var inspelad i en granskog, båda vid en tidpunkt då Skandinavien ännu saknade detta i sin flora och fauna. Hittills hade de felaktigheter som upptäckts dock varit relativt små, och inte något som stört de stora linjerna i berättelsen. Några andra viktiga avvägningar var att uppfylla det grundläggande syftet, som framför allt var att väcka intresse för Sveriges historia, samt att inte sticka ut för mycket vad gäller omstridda frågor i forskningen, utan ligga i en ”mittenfåra”, där forskarna är överens.

Serien har fått stort genomslag: enligt Wahren visar en marknadsundersökning att drygt 80% kände till programmet efter avsnitt 1, och att 7 av 10 blivit mer intresserade av Sveriges historia efter att serien börjat sändas. Wahren nämnde också att TV-serien helt ägs av SVT och därmed kommer att finnas tillgänglig under lång tid framöver.

Efter en kort frågestund tog Frida Starck Lindfors vid och berättade om tankarna bakom sverigeshistoria.se. Det övergripande syftet är att göra museers och arkivs samlingar tillgängliga som resurser för skolor. Starck Lindfors guidade deltagarna genom sidan och visade exempel på lektioner som kan användas i undervisningen. Dessa lektioner utgår från någon eller några föremål/texter/bilder i någon samling, som försetts med information och olika uppgifter som är tänkta att direkt kunna användas med elever. Det finns även lärarmaterial till lektionerna.

Större delen av de skapade lektionerna på sverigeshistoria.se riktar sig till grundskolans år 4‒9, men ett antal lektioner inriktade mot gymnasieskolan finns också ute och fler kommer att komma. Starck Lindfors betonade också att sidan möjliggör för lärare att själva botanisera bland olika museers samlingar och sätta ihop egna övningar och uppgifter om de förberedda inte passar. Redan i dag är flera av landets större museer med i satsningen. Men tanken är sajten ska växa geografiskt och att också allt fler mindre museer kan delta. Detta kan i sin tur göra det möjligt med fler lokalhistoriska anknytningar för landets historielärare. De fotograferade föremålen har också en stor bredd, från vardagsföremål som berättar om dagligt liv till sådana med betydelse för makthavare och historiska förändringar. Materialet innefattar också den glömda och gömda historien och sådana föremål som kan visa hur lokala, nationella och globala perspektiv ofta samverkar i historiska utvecklingslinjer.

Ta del av ”Historien om Sverige” på SVT Play: (länk)

Besök sverigeshistoria.se:  (länk)