Lyckad ämnesdag i Göteborg

Av Maria Dahlin

Tisdagen den 1 november anordnade Göteborgs universitet, tillsammans med Historielärarnas förening, Ämnets dag i historia. Ett 40-tal historielärare i Västra Götaland deltog.

amnetsdag_02Dagen inleddes med att utredare Andreas Leo presenterade Skolinspektionens kvalitetsgranskning av historieundervisningen för årskurserna 7–9 från 2015 (pdf). Han lyfte bl.a. fram att undersökningen visat att historieundervisningen ger eleverna rikligt med referensramskunskap, men i ganska låg grad låter dem reflektera kring samband mellan olika tidsdimensioner och sin egen eller andras användning av historia.

Ämnesdagen fortsatte sedan med olika perspektiv på historiemedvetande och historiebruk: Anna-Lena Lilliestam, FD i historia vid Göteborgs universitet, visade hur man kan arbeta med historiskt tänkande i undervisningen genom att arbeta med nyckelbegrepp som signifikans, orsak och verkan, aktör och struktur, och Robert Thorp, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Dalarna, presenterade en modell för hur man kan arbeta med historiebruk. Det var mycket inspirerande och lärorikt!

amnetsdag_01Ett annat uppskattat inslag var av forskaren Anas El Khabour, som berättade om arbetet med att dokumentera förstörda kulturarv i IS-ockuperade områden i Syrien och Irak. Ina Nyfelt från HLF presenterade också vår förening och vi värvade några nya medlemmar! (Vi blir gärna ännu fler.)

Dagen avslutades med en sammanfattande diskussion kring de olika teman som tagits upp. Bl.a. diskuterade vi vilka utmaningar vi historielärare står inför, och vilken typ av fortbildning vi önskar. Vi diskuterade även i vilken grad läromedel tar upp historiebruk och sådant som kan utveckla elevernas historiemedvetande. Sammanfattningsvis var det en mycket lyckad dag!

Läs mer om ämnesdagen på Göteborgs universitets webbplats: “Uppskattad Ämnets dag på institutionen för historiska studier”

Historieämnets dag i Göteborg 1 november

Tisdagen den 1 november anordnar Göteborgs universitet Ämnets dag för lärare i en rad ämnen, bland annat historia där Historielärarnas förening är medarrangör. Programmet för dagen ser ut enligt nedan och vi har ett begränsat antal platser reserverade för HLF-medlemmar, så föranmälan är obligatorisk – först till kvarn gäller. Anmälan sker via epost till ina.nyfelt@uddevalla.se. Ange namn, mobilnummer och skola. Välkomna!

* * *

Obs! Ämnesdagen är flyttad till ny lokal och adress enligt nedan.

Plats: Hörsalen, Riksarkivet/Landsarkivet, Arkivgatan 9, Göteborg (karta)

09.00 – 10.15:  Skolinspektionens kvalitetsgranskning: Undervisning i historia

Andreas Leo, Utredare, Avdelningen i Lund/Enhet Nordväst, Skolinspektionen

10.15 – 10.45: Förmiddagsfika

10.45 – 12.00: Historiskt tänkande: vad innebär det och hur kan man arbeta med det i undervisningen?

Anna-Lena Lilliestam, FD, Universitetslektor, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik/Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet

12.00 – 13.00: LUNCH på egen hand

13.00 – 13.30: Cultural Heritage in Conflict – Documentation of the Damaged Cultural Heritage Sites in the Territory Occupied by the Islamic State in Syria and Iraq

Anas El Khabour, forskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet

13.30 – 13.45: Historielärarnas förening

Ina Nyfelt, Historielärare, Agnebergsgymnasiet, Uddevalla

13.45 – 14.15: Eftermiddagsfika

14.15 – 15.15: Att undervisa om historiebruk och utveckla historiemedvetande

Robert Thorp, FD, Universitetslektor pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna

15.30 – 16.00: Uppsummering av dagens tema och hur arbetar vi vidare. Reflektioner från föredragshållare och åhörare

Disputation om historieundervisning 28 oktober

Den 28 oktober disputerar David Rosenlund, Malmö högskola, på avhandlingen History Education as Content, Methods or Orientation: A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made tasks and Student Strategies. Disputationen, som är öppen för allmänheten, börjar kl. 13.15 och äger rum i Orkanen, D 138. Opponent är Andreas Körber från Hamburgs universitet.

En kort, engelskspråkig sammanfattning av avhandlingen finns här.

HLF-seminarier vid Historiedagarna

Vid årets upplaga av De Svenska Historiedagarna i Karlskrona 30 september – 2 oktober arrangerar HLF två seminarier av särskilt intresse för historielärare: ett om undervisning kring kunskapsmålet “historieanvändning” och ett om källor och källkritik i undervisningen. Många är redan anmälda men det finns ännu några platser kvar, så anmäl dig om du inte redan gjort det. Se nedan för en närmare beskrivning av HLF-seminarierna och DSH:s hemsida för det fullständiga programmet. Väl mött i Karlskrona!

F2: Att undervisa om historieanvändning i grundskolan – omöjligt eller bara svårt? (Fredag 30 september kl. 15.00–16.00)

Skolinspektionen genomförde 2015 en kvalitetsgranskning av historieundervisningen i grundskolan (pdf) och kom bl.a. fram till att »undervisningen behöver utvecklas vad gäller att skapa samband mellan olika tidsdimensioner genom de ämnesspecifika förmågorna källkritik och historieanvändning«. Seminariet tar sin utgångspunkt i svårigheterna att undervisa kring kunskapsmålet »historieanvändning«. Rapportens huvudförfattare, Andrés Brink Pinto, redogör inledningsvis för undersökningen, som sedan kommenteras av Mattias Ludvigsson från Skolverket. Grundskollärare Marcelle Thoursie berättar om svårigheterna med att i grundskolan undervisa kring historieanvändning, och Per Höjeberg, lärarutbildare vid Stockholms universitet, reflekterar över orsakerna till detta och ger sedan några förslag på hur bristerna kan avhjälpas. Efter inläggen vidtar ett samtal mellan de medverkande.

L2: Källor och källkritik i undervisningen (Lördag 1 oktober 10.00–11.00)

I seminariet talar tre föreläsare om hur källor och källkritik används på tre olika stadier i skolan. Professor Anna Götlind, Stockholms universitet, tar upp mellanstadiet med utgångspunkt i sin bok Historiska källor om barn. Marcus Karlsson, koordinator på Historieprogrammet, behandlar källanvändning på gymnasiet med utgångspunkt i sin nyskrivna övningsbok i historia. Jan van der Salm, högstadielärare vid Rutsborgskolan i Bjärred, talar om arbete med källor på Internet. Samtalet leds av Håkan Danielsson, koordinator på Historieprogrammet.

Aktuellt om historia 2016:1

Aktuellt om Historia 2016:1Häromdagen skickades Aktuellt om historia nr 2016:1 ut till alla medlemmar. Numret är en konferensrapport från De Svenska Historiedagarna i Tallinn 2015 på temat “Estland och Sverige – en lång historia”. En innehållsförteckning, samt ett urval tidigare nummer i fulltext, finns här.

Den som är medlem i HLF får inte bara Aktuellt om historia och Historielärarnas förenings årsskrift, utan stödjer också föreningens arbete för att stärka och utveckla historieundervisningens villkor och kvalitet på alla nivåer. Mer information om medlemskap finns på denna sida.

Brev till utbildningsministern om stärkning av historieämnet

Den 15 februari 2016 har Historielärarnas förening genom dess ordförande David Ludvigsson i ett brev till utbildningsminister Gustav Fridolin lämnat flera förslag på hur historieämnet i skolan kan stärkas. Förslagen handlar främst om att “precisera timantalet som viks för ämnet i grundskolan”; att tillföra tid för att historieämnet skall kunna ta fortsatt ansvar för källkritisk träning och perspektiv på dagens samhällsutmaningar; att säkra lärares möjligheter att få “adekvat ämnesfortbildning”; samt att “återinföra det nationella provet i historia i årskurs 6 på frivillig basis”.

Brevet till utbildningsministern går att läsa i sin helhet här (pdf).

Kommentarer om Skolinspektionens rapport Undervisningen i historia

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av historieundervisningen i grundskolans åk 7-9, publicerad som rapport Undervisningen i historia, 2015:8. 27 grundskolor har ingått i granskningen. Historielärarnas förening har tagit del av rapporten och vill till myndigheten lämna följande kommentarer.

Föreningen ser mycket positivt på att Skolinspektionen granskar historieundervisningen vid svenska skolor. Dylika granskningar kan fungera som väsentliga instrument för att utveckla undervisningen. Historielärarnas förening stödjer denna ambition.

Skolinspektionen noterar att det finns utomordentliga kvaliteter i historieundervisningen vid grundskolor runtom i Sverige. Granskningen visar att undervisningen vid alla besökta skolor innehåller rikligt med historisk referensramskunskap och att eleverna ges tillfällen att diskutera och reflektera. Det är mycket glädjande.

Bland Skolinspektionens rekommendationer betonas särskilt att skolorna behöver utveckla undervisningen som ska ge eleverna bättre förmåga att (1) kritiskt granska, tolka och värdera historiska källor, samt (2) reflektera över sin egen och andras användning av historia. Dessa förmågor ges central betydelse i kursplanen från 2011, vilket är en nyhet i jämförelse med tidigare kursplaner även om dessa förmågor i viss mån funnits med även tidigare. Vad Skolinspektionen funnit är alltså att historieundervisningen inte tillräckligt integrerat dessa nya aspekter av kursplanen. Hur stort problemet är rörande undervisning om historiska källor framstår som en aning osäkert mot bakgrund av att eleverna i nationella ämnesprovet klarat uppgifter om källhantering bra (jfr rapportens kunskapsöversikt s. 4). Vidare påpekar Skolinspektionen i rapporten att både planeringar och lärarintervjuer tyder på att historiebruk behandlas sist i årskurs 9 (s. 30). Möjligen är det så att utfallet rörande historiebruk skulle blivit annorlunda om lektioner observerats senare under läsåret. Emellertid tyder samstämmigheten i Skolinspektionens material på att här finns ett problem som måste åtgärdas. Särskilt lärarnas utsagor att de känner sig osäkra på undervisning om historiebruk talar för det.

Historielärarnas förening anser att ett grundproblem är att många lärare inte får den fortbildning inom ämnet som de behöver. Skolledningar och skolhuvudmän bortser alltför ofta från lärarnas behov av ämnesfortbildning. Detta problem är välkänt för oss. Vi har påtalat det i olika sammanhang under många år och vi arbetar kontinuerligt för att anordna ämnesfortbildning. Exempelvis ägnades föreningens årsskrift 2011 åt historiebruk, och flera av våra fortbildningsdagar de senaste åren har handlat om historiebruk, just eftersom detta skrevs fram i kursplanen 2011 och vi insett att många lärare behöver fortbildning på området. Det är med stort intresse vi noterar i Skolinspektionens rapport att många rektorer inte är insatta i kursplanen för historia (s. 29). Vi vill med kraft stödja Skolinspektionens viktiga påpekande att rektorer och huvudmän har ett särskilt ansvar för att ge lärarna relevant kompetensutveckling (s. 7). Lärarna behöver kontinuerligt få fortbildning i sina ämnen. Eftersom det uppenbarligen brister idag kan detta inte nog understrykas. Lärarnas rätt till ämnesfortbildning bör preciseras i avtal eller lagstiftning. 

Ett problem som inte berörs i rapporten är tillgången på goda läromedel. Eftersom kursplanen från 2011 lyfter fram nya förmågor jämfört med tidigare är det väsentligt att undervisningen bygger på läromedel som anpassats i dessa avseenden. Historielärarnas förening har farhågor om att en del skolor är dåligt rustade när det gäller läromedel. Det vore bra om denna aspekt kan vägas in när Skolinspektionen gör en kommande granskning. I detta sammanhang anser vi att det är bra att Skolinspektionen i rapporten hänvisar till kvalitetssäkrat material via Skolverkets bedömningsportal som en möjlighet för lärare att få tillgång till rimliga övningar och bedömningsuppgifter.

Avslutningsvis vill vi fästa uppmärksamhet vid att när den nya kursplanen antogs 2011 fanns farhågor om att det skulle bli svårt att hinna med allt som skrev in. Rapporten kan tolkas som en bekräftelse på att undervisningstiden i historia är för snålt tilltagen i förhållande till det kursplanen föreskriver. Historielärarnas förening vill därför betona att det behövs mer undervisningstid för ämnet historia.

För Historielärarnas förening,

David Ludvigsson

Ordförande