Ministerbrev om behovet av mer lärarledd tid inom högre utbildning

Den 6 november 2018 påtalade HLF:s ordförande, David Ludvigsson, i ett brev till ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, återigen behovet av mer lärarledd tid i historia inom den högre utbildningen. Historielärarnas förening har uppmärksammat frågan flera gånger tidigare (bland annat i skrivelser av 2016-09-21 och 2017-09-08), då vi anser att mer undervisningstid är helt avgörande för att säkra kvaliteten på utbildningen i historia vid högskolor och universitet.

Detta och tidigare brev till högskoleministern går att nå via sidan “Opinionsbildning”, där vi samlar debattartiklar, skrivelser och andra texter kopplade till HLF:s löpande påverkansarbete för en bättre historieundervisning på alla nivåer inom utbildningsväsendet.

Skolverket inleder översyn av kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett en översyn av kursplaner och kunskapskrav i grundskolan samt vissa ämnesplaner på gymnasiet. Prioriterade områden anges vara att betona faktakunskaper mer, att anpassa omfattningen av det centrala innehållet till den tid som finns till undervisning, att tydliggöra innehållet i kurser och årskurser, och att förbättra kunskapskraven.

Detta kan på olika sätt påverka historieämnet och HLF:s styrelse bevakar processen, bland annat genom att i ett brev till Skolverket (pdf) förklara sig villig att medverka i översynen samt fungera som remissinstans för kommande förslag.

Ämnesföreningar protesterar mot indraget stöd

I en debattartikel i Svenska Dagbladet den 2 januari protesterar företrädare för femton ämnesföreningar, däribland HLF, mot Skolverkets beslut att dra in det ekonomiska stödet till föreningarna. Dessa bidrag utgör en mycket liten andel av Skolverkets budget men har stor betydelse för våra möjligheter att stötta ämneslärare i deras yrkesutövning och professionella utveckling. Ämnesföreningarna bedriver en värdefull verksamhet till en mycket blygsam kostnad, varför vi kräver att beslutet rivs upp med omedelbar verkan.

HLF-brev till ansvariga ministrar

Uppvaktningen hos gymnasieministern Anna Ekström i november var ett led i Historielärarnas förenings arbete under hösten för att påverka ansvariga ministrar i frågor av vikt för historieundervisningen på alla nivåer. I september skrev HLF:s ordförande David Ludvigsson därför brev till såväl utbildningsministern Gustav Fridolin (pdf) som ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson (pdf) med anhållan om företräde. I dessa brev framförde vi dels (till Gustav Fridolin) vår uppfattning att historieämnets villkor i grundskolan måste stärkas, och dels (till Helene Hellmark Knutsson) vår oro för det minskande antalet undervisningstimmar i historia för studenter på universitet och högskolor.

Breven till ministrarna går också att nå via denna sida, där vi samlar debattartiklar, skrivelser och andra texter kopplade till HLF:s löpande påverkansarbete för en bättre historieundervisning.

Uppvaktning hos Anna Ekström

 

Anna Ekström
Anna Ekström. (Kristian Pohl/Regeringskansliet)

Torsdagen den 24 november var en delegation från Historielärarnas förening (David Ludvigsson, Ina Nyfelt och Jessica Jarhall) på Utbildningsdepartementet i Stockholm och uppvaktade gymnasieminister Anna Ekström. Historielärarnas förening överlämnade fyra förslag till ministern som kan läsas här (pdf). Mötet ägnades åt att diskutera historieämnets betydelse, behovet av att stärka historieämnet i gymnasieskolan, lärares ämnesfortbildning och betydelsen av fungerande ämnesföreningar. Historielärarnas förening redogjorde för hur antalet historietimmar under lång tid minskat på studieförberedande program och att det är ett litet antal elever på gymnasiet som idag läser Historia 2. Delegationen informerade också ministern om det hårda slag mot HLF och andra ämnesföreningar som det innebär att Skolverket beslutat att dra in statsbidraget till ämnesföreningarna.

 

 

Brev till utbildningsministern om stärkning av historieämnet

Den 15 februari 2016 har Historielärarnas förening genom dess ordförande David Ludvigsson i ett brev till utbildningsminister Gustav Fridolin lämnat flera förslag på hur historieämnet i skolan kan stärkas. Förslagen handlar främst om att “precisera timantalet som viks för ämnet i grundskolan”; att tillföra tid för att historieämnet skall kunna ta fortsatt ansvar för källkritisk träning och perspektiv på dagens samhällsutmaningar; att säkra lärares möjligheter att få “adekvat ämnesfortbildning”; samt att “återinföra det nationella provet i historia i årskurs 6 på frivillig basis”.

Brevet till utbildningsministern går att läsa i sin helhet här (pdf).

Kommentarer om Skolinspektionens rapport Undervisningen i historia

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av historieundervisningen i grundskolans åk 7-9, publicerad som rapport Undervisningen i historia, 2015:8. 27 grundskolor har ingått i granskningen. Historielärarnas förening har tagit del av rapporten och vill till myndigheten lämna följande kommentarer.

Föreningen ser mycket positivt på att Skolinspektionen granskar historieundervisningen vid svenska skolor. Dylika granskningar kan fungera som väsentliga instrument för att utveckla undervisningen. Historielärarnas förening stödjer denna ambition.

Skolinspektionen noterar att det finns utomordentliga kvaliteter i historieundervisningen vid grundskolor runtom i Sverige. Granskningen visar att undervisningen vid alla besökta skolor innehåller rikligt med historisk referensramskunskap och att eleverna ges tillfällen att diskutera och reflektera. Det är mycket glädjande.

Bland Skolinspektionens rekommendationer betonas särskilt att skolorna behöver utveckla undervisningen som ska ge eleverna bättre förmåga att (1) kritiskt granska, tolka och värdera historiska källor, samt (2) reflektera över sin egen och andras användning av historia. Dessa förmågor ges central betydelse i kursplanen från 2011, vilket är en nyhet i jämförelse med tidigare kursplaner även om dessa förmågor i viss mån funnits med även tidigare. Vad Skolinspektionen funnit är alltså att historieundervisningen inte tillräckligt integrerat dessa nya aspekter av kursplanen. Hur stort problemet är rörande undervisning om historiska källor framstår som en aning osäkert mot bakgrund av att eleverna i nationella ämnesprovet klarat uppgifter om källhantering bra (jfr rapportens kunskapsöversikt s. 4). Vidare påpekar Skolinspektionen i rapporten att både planeringar och lärarintervjuer tyder på att historiebruk behandlas sist i årskurs 9 (s. 30). Möjligen är det så att utfallet rörande historiebruk skulle blivit annorlunda om lektioner observerats senare under läsåret. Emellertid tyder samstämmigheten i Skolinspektionens material på att här finns ett problem som måste åtgärdas. Särskilt lärarnas utsagor att de känner sig osäkra på undervisning om historiebruk talar för det.

Historielärarnas förening anser att ett grundproblem är att många lärare inte får den fortbildning inom ämnet som de behöver. Skolledningar och skolhuvudmän bortser alltför ofta från lärarnas behov av ämnesfortbildning. Detta problem är välkänt för oss. Vi har påtalat det i olika sammanhang under många år och vi arbetar kontinuerligt för att anordna ämnesfortbildning. Exempelvis ägnades föreningens årsskrift 2011 åt historiebruk, och flera av våra fortbildningsdagar de senaste åren har handlat om historiebruk, just eftersom detta skrevs fram i kursplanen 2011 och vi insett att många lärare behöver fortbildning på området. Det är med stort intresse vi noterar i Skolinspektionens rapport att många rektorer inte är insatta i kursplanen för historia (s. 29). Vi vill med kraft stödja Skolinspektionens viktiga påpekande att rektorer och huvudmän har ett särskilt ansvar för att ge lärarna relevant kompetensutveckling (s. 7). Lärarna behöver kontinuerligt få fortbildning i sina ämnen. Eftersom det uppenbarligen brister idag kan detta inte nog understrykas. Lärarnas rätt till ämnesfortbildning bör preciseras i avtal eller lagstiftning. 

Ett problem som inte berörs i rapporten är tillgången på goda läromedel. Eftersom kursplanen från 2011 lyfter fram nya förmågor jämfört med tidigare är det väsentligt att undervisningen bygger på läromedel som anpassats i dessa avseenden. Historielärarnas förening har farhågor om att en del skolor är dåligt rustade när det gäller läromedel. Det vore bra om denna aspekt kan vägas in när Skolinspektionen gör en kommande granskning. I detta sammanhang anser vi att det är bra att Skolinspektionen i rapporten hänvisar till kvalitetssäkrat material via Skolverkets bedömningsportal som en möjlighet för lärare att få tillgång till rimliga övningar och bedömningsuppgifter.

Avslutningsvis vill vi fästa uppmärksamhet vid att när den nya kursplanen antogs 2011 fanns farhågor om att det skulle bli svårt att hinna med allt som skrev in. Rapporten kan tolkas som en bekräftelse på att undervisningstiden i historia är för snålt tilltagen i förhållande till det kursplanen föreskriver. Historielärarnas förening vill därför betona att det behövs mer undervisningstid för ämnet historia.

För Historielärarnas förening,

David Ludvigsson

Ordförande

Debattinlägg om lärares ämnesfortbildning

I ett debattinlägg i Östgöta Correspondenten den 13 maj 2015 uppmärksammar företrädare för HLF:s Östgötakrets behovet av förbättrad ämnesfortbildning för lärare. Mycket av den fortbildning som idag erbjuds lärare har allmänpedagogisk karaktär, medan den ämnesspecifika kompetensutvecklingen på många håll är eftersatt. Detta är allvarligt då de snabbt föränderliga förutsättningarna för lärares yrkesutövning kräver ämnesfortbildning som bidrar till att upprätthålla relevanta och uppdaterade ämneskunskaper inom lärarkåren.

Debattinlägget kan läsas på Corren.se under rubriken “Vässa fortbildningen”, och hela texten återges också nedan.

* * *

Svenska lärare är i stort behov av fortbildning! Det är en av de slutsatser som dras i OECD-rapporten om den svenska skolan som presenterades härom dagen. Inget konstigt med det: När samhället förändras, läroplaner och kursplaner förändras, och forskning vänder på perspektiven och ständigt tar fram ny kunskap, då måste naturligtvis lärare få möjlighet att utveckla sina kunskaper.

Redan idag säger avtalen att lärare ska få fortbildning varje år. Men tyvärr är denna sällan anpassad efter individens behov. Kostnaderna hålls nere genom att skolans hela personalstyrka kommenderas till en föreläsning med allmänpedagogiskt innehåll, gärna i skolans egna lokaler. Det finns skolor där det fungerar bättre. Men alldeles för sällan ges lärare möjlighet att delta i ämnesspecifik fortbildning.

Dessutom har den gamla ordningen med ämnesansvariga lärare försvagats kraftigt. Äldre lärare hävdar att det brukade vara ett hedersuppdrag att vara ämnesansvarig, att sköta om prenumeration av facktidskrifter och på andra sätt se till att kollegerna höll sig ajour med nya rön. Så ser ämnesansvaret sällan ut idag.

För att den svenska skolan ska vara en kunskapsskola krävs kunniga lärare. Därför måste också alla lärare kontinuerligt erbjudas adekvat ämnesfortbildning. Vi vill att framtidens avtal anger att lärare ska erbjudas ”ämnesrelevant fortbildning” varje år. Omfattningen måste också preciseras.

Behovet av ämnesrelevant fortbildning syns kristallklart om vi betänker att den nya läroplan som kom 2011 baseras på forskning och lyfter fram begrepp och perspektiv som för många lärare var helt nya. Som exempel kan vi ta ämnet historia, där ”historiemedvetande” och ”historiebruk” blivit centrala begrepp. Jämfört med tidigare finns en ökad betoning på källkritik. Ämnet har också fått nationella prov, vilket inte fanns tidigare. För att kunna fullgöra de nya kraven måste lärare helt enkelt få fortbildning.

Lärare behöver dagligen hantera frågor som genereras av aktuella händelser eller brister i läromedlen, som att kvinnors erfarenheter behandlas styvmoderligt i de flesta läroböcker i historia. En kunnig lärare kan hantera sådana frågor med hjälp av senare års forskning. Men det krävs då att läraren har goda och uppdaterade ämneskunskaper.

Behovet av ämnesfortbildning är stort. För att dra ett litet strå till stacken anordnar vi en fortbildningsdag för länets historielärare den 13 augusti. Men för skolans framtid är det avgörande att alla skolchefer och skolpolitiker inser betydelsen av relevant kompetensutveckling. Er attityd påverkar kvaliteten på undervisningen. Ge lärarna tid och resurser för ämnesfortbildning!

Östgötakretsen, Historielärarnas förening

David Ludvigsson

Maria Engström

Maria de Laval

Thomas Ljung

Cia Axelsson Lundvall

Göran Sparrlöf

Lars Åkerström