EUROCLIO:s konferens i San Sebastian den 2–7 april

Av Ina Nyfelt

Flaggor i San SebastianEUROCLIO (http://euroclio.eu/) skapades 1992 på initiativ av Europarådet. Det är en paraplyorganisation som idag samlar 75 olika oberoende organisationer, sammanslutningar och utbildningsinstitutioner för dem som undervisar i historia i 40 länder I Europa. Organisationens syfte är att i olika länder arbeta med frågor som rör undervisning och utbildning i historia. Tidigt kom EUROCLIO att fokusera på länder som har erfarenhet av politisk instabilitet och stora förändringar, ofta med etniska eller religiösa konflikter och våld. EUROCLIO vill föra samman historiker och historielärare i Europa och inbjuder till erfarenhetsutbyte, fortbildning i historiedidaktik och kompetensutveckling. EUROCLIO arbetar för ett demokratiskt, öppet och ansvarstagande medborgarskap i Europa, och där är undervisningen i historia central. Det professionella sekretariatet fungerar som stöd inom olika områden och ger till exempel hjälp och stöd i planeringen av olika aktiviteter inom det egna landet. EUROCLIO är också EU:s naturliga samtalspartner i frågor rörande historieundervisning. I nuläget, sedan några år tillbaka, är Sverige och HLF inte medlemmar.

Årets konferens hölls i San Sebastian i Baskien den 2–7 april. Temat var ”How can history education change today?” Jag hade glädjen att få vara med och konferensen hade två sidor som båda gav mig mycket. Å ena sidan hölls intressanta och utmärkta föreläsningar, bra workshops med handfasta lektionsförslag och exempel på elevarbete att inspireras av, å andra sidan fanns det så många möjligheter att samtala med kollegor från så många andra länder. Samtalsämnena kom att handla om allt från styrdokument till elevantal. Viktigast var kanske frågan hur mycket undervisningstid ämnet får och vad vi kan göra av det. Det är tydligt att EUROCLIO ger dig tillgång till ett gränsöverskridande nätverk och samarbete mellan länder.

Hans Almgren och Ina Nyfelt på EUROCLIO 2017

Hans Almgren och Ina Nyfelt var Sveriges representanter vid EUROCLIO:s årliga konferens i San Sebastian i Baskien den 2–7 april 2017.

Eftersom vi befann oss i Spanien kom konferensen mycket att handla om hanteringen av smärtsamma delar av historien som inbördeskriget, Francos diktatur och senare ETA:s kamp för ett självständigt Baskien. Diskussionen fann dock snabbt parallellerna i andra länder. Hur ser relationen ut mellan minnet som finns i offrens familj och släkt, den officiella historieskrivningen och den vetenskapliga historien baserad på källor och analys? EUROCLIO:s strävan efter en sund användning av historia för att bygga demokratiska samhällen genom att koppla samman historiker och historielärare över gränserna kändes äkta.

Under konferensen talade ordföranden i undervisningsrådet i Europarådet om vikten av god historieundervisning och underströk att Europarådet var klart medvetet om historieundervisningens stora betydelse inför Europas nuvarande utmaningar. Det är ett samtalsämne i alla länder, men problemet är att i tider av kris dras det alltid in på kultur och utbildning. Hon påminde om att den nationella historien måste finnas som identitetsskapande, men i ett europeiskt sammanhang. Hon påminde om att EUROCLIO är en samarbetspartner i det arbetet. Inom EU arbetar man med ett projekt som heter ”Education for diversity and democarcy” och i det arbetet bidrog vi på konferensen med en diskussion under en eftermiddag. Konferensen innehåll dessutom skolbesök och besök på minnescentrat Gogora.

Bestående intryck från konferensen var att genom att möta andras nationella historia och pröva mot din egen, skapas en ny europeisk berättelse, men det var också att historieämnet har ett mycket viktigt ansvar när det gäller att skapa ett hållbart Europa! Vi skall ha ett Europa i fred, och då behöver vi påminna om vår gemensamma historia, men också skapa länder med medborgare som lever i harmoni med sin nationella historia och med varandra. Kan vi göra skillnad som historielärare där vi står i våra klassrum? Konferensen gav många av oss tillförsikt och styrka i vårt arbete, samtidigt som vi är väl medvetna om våra olika förutsättningar. Vi i Sverige är lyckligt lottade, men de skelett vi har i garderoben bör komma fram och luftas, som exempelvis baltutlämningen eller samernas historia. På det sättet kan vi med respekt och förståelse möta historiens människor liksom nutidens européer.

Fortbildningsdag i Eslöv 10 augusti

Den 10 augusti bjuder Skånekretsen av Historielärarnas förening in till en fortbildningsdag i Eslöv. Det är fjortonde året i rad som Eslövsdagen arrangeras, och denna gång är temat progression i historieämnet från lågstadiet till gymnasiet samt bedömning av elevers kunskaper i historia på de olika stadierna. För närmare information och anmälan (senast 21 juni) se denna inbjudan. Välkomna!

Fortbildningsdag i Linköping 15 augusti

Östgötakretsen av Historielärarnas förening håller sin årliga fortbildningsdag för historielärare tisdagen den 15 augusti 2017. Liksom tidigare år genomförs den på Katedralskolan i Linköping, ett längre stenkast från Resecentrum. Förmiddagen ägnas denna gång åt källkritik och särskilt källkritik i relation till moderna medier. Under eftermiddagen blir det en workshop på temat nationalism och rasism. För mer information om program och anmälan (senast 15 juni) se nedan. Välkomna!

Preliminärt program

9.00 Kaffe

9.15 Inledning

9.25-10.25 Anna Lindberg, ansvarig utgivare Östgöta Correspondenten: Trovärdighet, källkritik och makt: det lokala mediehusets roll i det digitala ekosystemet

10.25-10.30 Bensträckare

10.30-11.30 Mathan Ravid, SKMA: Att samtala med ungdomar om källkritik

11.30-13.00 Lunch

13.00-15.00 Michael Allard, lärare i Hallsberg och pedagogisk konsult hos Forum för levande historia: workshop om Nationalism och rasism idag, inkl kaffe

15.00-15.15 Avslutning inkl val till HLF Östgötakretsens planeringsgrupp

Beskrivning av workshopen: I en tid av tilltagande nationalism och polarisering är det angeläget att hitta konstruktiva och pedagogiska arbetsformer kring dessa frågor. Under Michael Allards ledning kommer vi få ta del av konkreta exempel på hur man tillsammans med eleverna kan arbeta med frågor kring nationalism och rasism.

Anmälan

Tack vare samarbete mellan Historielärarnas förening, Östgöta Correspondenten, Svenska Kommittén mot Antisemitism och Forum för levande historia kan fortbildningsdagen hållas kostnadsfri. Kaffe finns till självkostnadspris. Lunch intas på egen bekostnad någonstans i grannskapet. Anmäl att du kommer till goran.sparrlof (snabel) gmail.com senast den 15 juni. Bekräftelse och ev ändringar i programmet meddelas till den e-postadress som anmälan kommer ifrån.

Heldag om historia i Göteborg den 10 februari

Den 10 februari erbjuds ett fullmatat fortbildningsprogram för historielärare och andra intresserade i Göteborg. Som vi tidigare skrivit om håller David Rosenlund från Malmö högskola en föreläsning om kursproven i historia på förmiddagen (mer information och anmälan här). Efter lunch anordnar så institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet Historiedagen, ett halvdagsseminarium på temat “Kan vi lära av historien?” där bl.a. framstående historiker och företrädare för Segerstedtinstitutet deltar. Seminariet äger rum kl. 13.00–16.00 i Lilla hörsalen i Humanisten, Renströmsgatan 6 och efteråt bjuds på mingel.

Ett detaljerat program för Historiedagen, som är en del av arrangemanget “Historiska studier i fokus”, finns här (ingen föranmälan, fri entré enligt principen “först till kvarn”).

Föreläsning i Göteborg om kursprov i historia

Den 10 februari kl. 10.00–12.00 håller David Rosenlund från Malmö högskola en historiedidaktisk föreläsning i Göteborg på temat “Kursprov i historia – hur görs de och hur bedömer vi?” Föreläsningen anordnas i samarbete mellan Historielärarnas förening och Historiskt-didaktiska seminariet vid Göteborgs universitet. För närmare information och anmälan klicka här (pdf).