Välkomna till fortbildningstillfälle om Kalla kriget den 16/11

Välkomna till HLF-Dalakretsens nätverksträff för historielärare höstterminen 2022:  16/11 kl. 16.30-17.45.

Nätverksträffens tema är:

”Det Kalla kriget ur ett minoritets- och östeuropeiskt perspektiv”. 

 Föreläsare är Anders Blomqvist, universitetslektor Högskolan Dalarna, forskare Hugo Valentin Centrum, Uppsala Universitet

Efter föreläsningen följer ett samtal kring undervisning om kalla kriget.

Mejla gärna frågeställningar och funderingar kring att undervisa om kalla kriget samt om du vill dela med dig av material och sidor ur läroböcker som du brukar använda i din undervisning om kalla kriget till Anders innan föreläsningen på mejladress:

abq@du.se

 Föreläsningen är gratis och kräver ingen föranmälan eller medlemskap i HLF. 

Föreläsningen äger rum via zoom på följande länk:

https://du-se.zoom.us/my/andersblomqvist

Ny inspirationskväll på gång!

Notera datumet: onsdag den 7/12 kl. 18-20 

NY digital inspirationskväll på gång! Tema: historiska källor 

HLF förbereder ytterligare en digital inspirationskväll för landets historielärare.

Onsdagen den 7/12 kl. 18  kommer professor Martin Stolare, Karlstads universitet att inleda med en kortare föreläsning kring historiska källor i samtida historisk och historiedidaktisk forskning. Därpå tillfälle att dela undervisningserfarenheter med kolleger från hela landet.  HLF kommer också att berätta mer om en kommande antologi med texter om historiska källor i historieundervisningen.

Med info kommer inom kort.

 

Årets historielärare 2022

Philippe Longchamps, lärare vid Bilingual Montessori School i Lund, tilldelades priset Årets historielärare 2022, som delades ut vid konferensen De svenska historiedagarna i Uppsala, 30 september – 2 oktober.

Juryns motivering lyder: Philippe Longchamps tilldelas priset för en engagerade och inspirerande lärargärning där han bedriver undervisning med hjälp av en mångfald metoder och tillvägagångssätt som samtidigt är fast förankrade i en vetenskaplig grund. Med bland annat ett kronologiskt arbetssätt hjälper han eleverna att assimilera kunskap om den historiska utvecklingen och hinner ofta med frågor som ligger utanför ordinarie ämnesinnehåll.

Philippe Longchamps arbetar ämnesövergripande och i samarbete med skolans övriga lärare, vilket har lett till nytänkande och synergieffekter. Inte mindre viktigt är att hans elever möter en lärare och människa som tar deras egna tankar och slutsatser på allvar och hjälper dem att utmana sina föreställningar om omvärlden, historien och verkligheten.

De svenska historiedagarna 2022

De svenska historiedagarna pågår för fullt i Uppsala, den 30 september – 2 oktober. Många intressanta föreläsningar, stor anslutning med ca 500 personer. HLF har bidragit med två uppskattade seminarier.

 

 

 

 

Förslag till nya kursplaner

Med anledning av att Skolverket fått i uppdrag att förbereda ett införande av ämnesbetyg i den svenska gymnasieskolan, har myndigheten häromdagen redovisat ett antal förslag till nya ämnesplaner. Historia utgör ett av de nio ämnen som redovisats. Det är regeringen och riksdagen som fattar det slutliga besluten, men förslaget finns offentliggjort på Skolverkets hemsida (se länken https://www.skolverket.se/download/18.308cb2e18340b1064faf/1663576233263/Historia.pdf). Vi i styrelsen kommer att analysera de nya skrivningarna och diskutera hur vi kan respondera och agera i förhållande till den allmänna opinionen och ansvariga politiker. Fortsätt gärna lämna synpunkter till oss.

Välkomna till en fortbildningseftermiddag om den nya kursplanen i historia för grundskolan!

1 juli 2022 började en ny läroplan att gälla för grundskolan (Lgr22). Skånekretsen i Historielärarnas förening bjuder in SO- och historielärare till ett kostnadsfritt digitalt fortbildningstillfälle om den nya kursplanen i historia torsdagen 22 september 2022.

Jessica Jarhall, undervisningsråd på Skolverket, inleder med att presentera tankarna och arbetet bakom 2022-års kursplan i historia för grundskolan. Därefter föreläser Per Eliasson, professor emeritus vid Malmö Universitet, om hur lärare kan undervisa om historiebruk i linje med den nya kursplanens syfte och centrala innehåll.

Varmt välkomna!

Årsskriften för 2022 är här

 

Historielärarnas förenings årsskrift, ofta förkortad HLFÅ, har utkommit sedan föreningen grundades 1942. Under sommaren distribuerades 2022 års årsskrift till HLF:s alla medlemmar. Efter ett kvarts sekel som huvudredaktör har Bengt Nilsson detta år lämnat över redaktörsrodret till historikerna David Sjögren (Uppsala universitet) och Henrik Åström Elmersjö (Umeå universitet). I årets årsskrift har de samlat en rad texter där historiker runt om i Sverige presenterar aktuell forskning om Sverige under andra världskriget. Tack vare den nya recensionsredaktören Helén Persson (Lunds universitet) innehåller den drygt trehundra sidor tjocka publikationen också en imponerande mängd recensioner av nyutgiven facklitteratur i historia.

Årsskriften är en av de många förmånerna med medlemskap i HLF – varför inte gå med redan i dag?

HLF:s remissvar på de nya ämnesplanerna

I maj avslutades remisstiden för Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan. HLF:s styrelse efterlyste under remisstiden medlemmarnas synpunkter och arrangerade också ett öppet digitalt medlemsmöte där förslaget diskuterades. Styrelsen har även deltagit i ett digitalt möte som Skolverket inbjudit till, där vi fick ta del myndighetens intentioner med planen, och där tillfälle gavs att muntligt framföra kritik.  De lokala kretsarna i Stockholm och Skåne arrangerade också möten kring förslaget. Enskilda medlemmar och skolor formulerade vidare egna remissvar, liksom Skånekretsen. På grundval av synpunkter framförda inom föreningen formulerade sedan styrelsens ett remissvar, där de tre främsta invändningarna var dessa:

  • det fragmentariska intrycket, ”bristen på narrativ”, i det centrala innehållet.
  • det problematiska med en innehållsbaserad progression för historiska kunskaper.
  • det begränsade omfånget för de flesta elever: alltför många elever läser endast 50 p; alltför få elever läser mer än 100 p historia. Sammantaget innebär det att väsentliga delar av historiska kunskaper och färdigheter inte utvecklas under gymnasietiden.

Du kan läsa styrelsens remissvar här.

Vad händer nu?

Av  Skolverkets särskilda informationssida om den förestående reformen framgår att förslaget nu är bearbetat med utgångspunkt i de remissvar som kom in. Det nya förslaget är emellertid inte offentligt än och kommer att överlämnas till regeringen i mitten av september, det vill säga strax efter valet. Därefter är det regering och riksdag som fattar erforderliga beslut. Något nytt remissförfarande är inte planerat. Implementeringsarbetet är tänkt att starta vårterminen 2024, och de nya ämnesplanerna ska gälla från och med höstterminen 2025.

Du kan läsa mer om detta på Skolverkets informationssida.

Från styrelsens sida kommer vi att bevaka utvecklingen och vi uppmanar givetvis samtliga medlemmar att hålla sig uppdaterade. Oavsett hur det går i valet kan vi få anledning att uppvakta regering och riksdag i denna fråga senare under hösten, senast i samband med att de slutgiltiga ämnesplanerna blir offentliga.